Kontakt

Samhällsbyggnadsförvaltningen
Besöksadress: Visborgsallén 19, 621 81 Visby 

Maria James
Regionantikvarie
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: maria.james@gotland.se

Region Gotland
Reception och regionupplysning
Visborgsallén 19
621 81  Visby
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: regiongotland@gotland.se Lämna dina synpunkter
Hangvar gamla mejeri som idag fungerar som bygdegård.

Mejerier

Det första mejeriet på Gotland byggdes vid lantmannaskolan i Björke 1868. Med stöd av Hushållningssällskapet tillkom privata ”bymejerier” under 1870-talet och på 1880-talet utvecklades kooperativa andelsmejerier.

År 2003 fanns 36 bevarade mejeribyggnader. Ett tiotal av dessa var byggda på 1890-talet och övriga i början på 1900-talet. De var jämt utspridda över ön men förekom inte norr om Hangvar.

Mejeribyggnaderna är oftast välbyggda stenbyggnader. Två av de kvarvarande är uppförda i silikattegel, en handfull av trä och resten av rödtegel. Den byggnadstekniska kvalitén är hög. Byggnaderna har en markerad centralt placerad skorsten och ofta en lastbrygga bevarad och är därför lätta att identifiera. 

Mejerierna och järnvägen

Ofta låg mejerierna nära järnvägen som var en viktig faktor för etableringsbeslut eftersom transporternas effektivitet var viktigt för dessa färskvaror. Grädde fraktades till exempel från Martebo till Barlingbo för att där omvandlades till smör och ost.

De lokala mejerierna

På 1870-talet hade mjölkkornas produktion stigit med 70 procent sedan inledningen på seklet på grund av förbättrad foderproduktion. Genom systematisering av djurförädling på 1880-talet grundlades möjligheten för ännu högre mjölkavkastning. Den ökande avkastningen medförde att den förädling av mjölkprodukter som hushållningssällskapen då läge propagerat för kunde bli verklighet i lokala mejerier.
 

Kvinnoyrken

Mejerierna utgör en viktig länk i det moderna jordbrukets historia och det framväxande industriella jordbruket. De innebar också tillskott av kvinnoyrken på landsbygden då ansvaret för mjölkhanteringen som ystning, kärning, skumning, renhållning länge sköttes av en mejerska och hennes mejeribiträden medan männens skötte transport och distribution.

Ibland, som i Martebo, fanns personalbostäder i anslutning till mejeriet. Detta innebar att de anställda inte behövde ha sin hemort i socknen och många unga kvinnor kom från fastlandet för att arbeta vid mejerier och skumstationer på Gotland.

Nedläggningar

På 1930-talet stängdes många mejerier eftersom lagstiftning satte krav på lokaler och utrustning samtidigt som biltransporternas utveckling gav möjlighet till större uppsamlingsområde av råmjölken. Därefter har nedläggningar skett kontinuerligt.

Det sista verksamma mejeriet på landsbygden var det i Stånga som tvingades stänga år 2007. År 2013 tvingas det sista mejeriet, Arla mejeri i Visby, att rationalisera och specialisera tillverkningen för att bibehålla lönsamheten.

Stolthet

Mejerierna utgjorde ofta en stolthet för orten och är idag ett viktigt byggnadsobjekt i socknens centrala miljö, ofta i kyrkbyn.

Speciellt stolta kanske man var i Barlingbo då deras mejeri under en tid var det mejeri i Sverige som exporterade mest produkter utomlands.