Varje år arrangeras marknader på sex orter på Gotland. Den första i Fårösund i slutet på juli och den sista alltid den första onsdagen i oktober i Hemse.
Övriga marknader arrangeras i Slite, Havdhem, Klinte och Kräklingbo. Kräklingbo marknad har vuxit sig väldigt stor under 2000-talet och beräknades 2013 locka omkring 20 000 besökare.
Mötesplatsen
Marknadernas utbud och karaktär har givetvis ändrats i takt med den kommersiella utvecklingen under de drygt 150 år de funnits. Som mötesplats förefaller de dock behålla sin betydelse för gotlänningarna.
Från stadens privilegium till böndernas handel
Att bedriva handel var fram till en bit in på 1800-talet ett privilegium som i första hand utfärdades för städernas handelsmän. I början av 1800-talet fanns torghandel i Visby men inga marknader på landsbygden.
Med en ny näringspolitik genomfördes förändringar och länsstyrelsen utfärdade privilegier för marknadsdagar. Intentionen från statsmakten var att underlätta böndernas kreaturshandel och på så sätt stimulera framförallt köttproduktionen. Den första bondemarknaden öppnades i Visby 1831.
Höstmarknaderna
Behoven var givetvis större på landsbygden och från mitten av 1800-talet hölls höstmarknader i Slite och Grötlingbo och vårmarknad i Hallvederum i Östergarn.
I landshövdingens årsredovisning för år 1860 framgår att myndigheten dock inte var särskilt imponerad av marknadernas utveckling då de skriver att ”Någon särskild varuomsättning äger vanligen inte rum på dessa marknader”.
Trots landshövdingens reflektioner kan marknaderna haft stor betydelse lokalt på de orter den bedrevs innan transportinfrastrukturen utvecklades.
Nytta och nöje
Marknadsdagarna utgjorde en viktig träffpunkt för människorna och utgjorde kanske den enda möjligheten under året att träffa släkt och vänner som bodde avlägset. För många var den också den enda dagen där intjänade pengar omsattes till nytta och nöje. Marknadsdagens upplevelser pratades det mycket och länge om efteråt.
Sudermarknaden
Sudermarknaden, som länge var den största, hölls fram till 1879 varje år i början av oktober på Sandesbacke i Grötlingbo. Denna marknad kan sägas utgöra urtypen för hur vi idag tänker oss marknaderna under gamla tider. Här samlades köpmän från stora delar av ön med sina marknadsstånd uppsatta på rad, som bildande en sluten handelsgata.
Utanför denna centrala handelsgata uppfördes mindre stånd mer oregelbundet. I området rörde sig tusentals besökare. Köpenskapen startade på morgonen med hästhandel. Därefter gjordes affärer med nötboskapen, en verksamhet i vilken även kvinnorna var aktiva.
Kardor och lergökar
På marknaden fanns ett stort utbud av saker som behövdes till hemmet och gården som kardor och spinnrockar, ler- och blecksaker, guld, böcker, tyger och träskor. Men också mer lustbetonade artiklar som karameller och lergökar.