Fleringe, Kulturmiljöprogram Gotland
Fleringe är en kustsocken på norra Gotland, väster om Fårösund och intill Bäste träsk. I öster gränsar Fleringe till Bunge och Rute samt i söder till Lärbro socken.
Vid sidan av jordbruk och husbehovsfiske har stenindustrin vid Bläse och Ar spelat en stor roll för försörjningen.
I anslutning till dessa industrier uppkom ett flertal småfastigheter omkring sekelskiftet I området finns också rester efter flera kalkugnar från 1600 till 1900-talen.
I samband med laga skifte slogs mindre åkerlappar ihop till större enheter och mellanliggande ängsmarker odlades upp. Intilliggande myrmarker dikades ur och plöjdes upp.
Under 1900-talet har viss åkermark tagits ur bruk. Detta gäller främst mer perifert liggande åkrar samt ett större åkersystem vid Bläse.
Bebyggelsen
Fleringebygden har ovanligt väl bevarad gårdsbebyggelse i sten från 1700- och 1800-talen med få moderna tillskott. De flesta gårdar har parstugor från 1800-talet, men vissa är äldre som tvåvåningsenkelstugan på museigården Grodde, vilken troligen härstammar från 1700-talets början.
Namnet
Namnet Fleringe innehåller ett forngutninskt flaidhingar, bildat av ordet flaidh - reva/sår. Namnet skulle då kunna syfta på det "sår i naturen" som klapperstensryggen Burgbackar utgör nordväst om kyrna. Fledijnge finns nedtecknat 1304.
Fleringe sockens historia
Redan under järnålderns låg bebyggelsen i nära anslutning till dagens i Fleringe. Detta kännetecknar också vikingatidens boplatser.
Odlingslandskapet Fleringe
Hela området är av en mycket speciell karaktär för Gotland. Det halvöppna, betespräglade skogslandskapet kombinerat med myr- och sjörikedomen och den relativt artfattiga men egenartade floran är ovanliga företeelser på Gotland.
Landskapet kan något liknas vid Fårö.
Söder om Bästeträsk är landskapet mer variationsrikt med flera vackert utbildade partier av ancylus- och litorinavallarna.
Stora delar kännetecknas av öppna och betespräglade hällmarkstallskogar.
Området innehåller en mycket stor areal naturlig betesmark som till stor del består av älvar eller mer eller mindre glest trädbeväxta hällmarker. Till mycket stor del har hävden upphört, men markerna har bevarat sin karaktär.
Enstaka mindre hagmarker, det vill säga före detta inägomarker som fortfarande betas, finns också.
Vid Hässle ligger ett vidsträckt hasseldominerat område vars centrala delar består av välhävdad ängsmark.
Små starrdominerade områden som årligen slås hör till de sista av detta slag på Gotland.
Värdekriterier Fleringe
- Fornlämningsbilden visar att området nyttjats sedan sten- och bronsålder och brukats sedan äldre järnålder.
- En del av 1600-talets åkrar odlas än i dag.
- Stor areal naturlig betesmark.
- Spår av äldre odlande är till del lätt avläsbart i nuvarande terräng.
- Till stora delar väl bevarad småskalig arrondering.
- Till del ålderdomligt vägnät.
- Kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer från 1700- och 1800-talet i ursprungligt läge med få moderna tillskott.
- Området har stora skönhetsvärden.
- Här finns också stora pedagogiska värden.
- Området är lättillgängligt och av stor betydelse för friluftsliv och turism.
