Kontakt

Har du frågor om ekonomi för förskola och skola, skol-/programpeng, barn- och elevtal m.m, kontakta:
Jimmy Söderström, ekonomichef, utbildnings- och arbetslivsförvaltningen 
Tfn: 0498-26 95 48
E-post: jimmy.soderstrom@gotland.se

 

Region Gotland
Reception och regionupplysning
Visborgsallén 19
621 81  Visby
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: regiongotland@gotland.se Lämna dina synpunkter

Så här finansieras förskola, förskoleklass fritidshem och grundskola

Barn- och utbildningsnämndens verksamhet finansieras med statliga och kommunala medel.

Budget - hur fungerar det?

Budgeten för barn- och utbildningsnämnden bygger till stor del på en  prognos vad gäller utveckling i flöden - det vill säga hur många barn och elever som kommer att omfattas av nämndens skolformer. Enligt Region Gotlands skolplan ska budgeten ge likvärdiga förutsättningar för barn och elevers utveckling och lärande.

Budgeten för 2022 omsluter närmare 1,3 miljard kronor.

Budgeten till respektive verksamhetsform fördelas utifrån skolpeng (grundbeloppet) som beräknas enligt offentliga bidrag på lika villkor. Grundbeloppet innehåller medel för:

  • Undervisning
  • Läromedel och utrustning
  • Elevvård och hälsovård
  • Måltider
  • Lokalkostnader
  • Administration
  • Moms
Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som:
  • har ett omfattande behov av särskilt stöd,
  • ska erbjudas modersmålsundervisning, eller
  • deltar i lovskola
Utöver detta finns en rad riktade statliga bidrag  att söka, men som är riktade till specifika ändamål.
 
Särskolan och kulturskolan finansieras med ramanslag.

Medflyttning av skolpengen vid studier i utlandet

Det är möjligt att få programpengen medflyttad vid studier i grundskola i utlandet. Möjligheten begränsas till att gälla heltidsstudier som omfattar minst en termin eller sex månader i svenska skolor i utlandet som erhåller statsbidrag och står under tillsyn av Skolverket samt har rätt att sätta betyg. Dessutom måste eleven ifråga och minst en vårdnadshavare vara folkbokförd på Gotland under hela studietiden.

Riktlinjer för medflyttning av programpeng för grundskola i utlandet (beslutad av barn- och utbildningsnämnden 2017-11-21).

Ansökan

Barn- och utbildningsnämndens resultat för år 2021

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) redovisar ett negativt resultat på nio miljoner kronor för budgetåret 2021.

Grundskolorna har haft stora utmaningar att få ihop sin ekonomi under året som gick. Man förlorade fler elever än tidigare år till friskolorna höstterminen 2021. Utfallet för barn- och elevvolymerna blev ett samlat underskott, i resursfördelningen, på 5,2 miljoner kronor och det motsvarar 141 barn och elever. Detta påverkar i hög grad grundskolans ekonomi. Regionfullmäktige beviljade 2021 nämndens verksamhet att kunna gå med ett underskott på 17,2 miljoner kronor. Under året fick barn- och elevhälsan ett tilläggsanslag på en miljon kronor för att kunna åtgärda den anmärkning som Skolinspektionen gett för brister i det förebyggande och främjande elevhälsoarbetet.

Nettokostnaden ökade för nämnden med 47,2 miljoner kronor (motsvarande 3,9 procent). Ökningstakten för de egna kostnaderna var tre procent och intäkterna 1,8 procent.

Verksamhetsberättelse för BUN 2021

Effektiviseringsprogram 2020-2022

Regionfullmäktige har beslutat om ett effektiviseringsprogram för nämnderna åren 2020-2022 på 200 miljoner kronor. Effektiviseringen för år 2020 är på 60 miljoner kronor och för år 2021: 12,7 miljoner. Besparingar för nämnden år 2022 är på 7,2 miljoner kronor. Besparingarna påverkar även elevpengen i fristående skolverksamhet.

Kostnadsjämförelser

Vid en jämförelse av den kommunala verksamheten har Region Gotland överkostnader för varje barn och elev som är inskrivna i förskolan, grundskolan och fritidshem. Förskolans kostnadsavvikelse mot referenskostnaden var 40,4 miljoner kronor högre år 2020, vilket motsvarar 12,8 procent. Grundskolans avvikelse mot referenskostnaden var samma år 37,5 miljoner kronor - motsvarande 5,6 procent. Fritidshemsverksamheten avvikelse var 23 procent motsvarande 19,1 miljoner kronor.

Referenskostnaden bygger på kostnadsutjämningen och indikerar vad respektive verksamhet borde ha för kostnad enligt kostnadsutjämningssystemet. Det är den kostnad som kommunen skulle ha om man bedrev verksamhet till en genomsnittlig kostnadsnivå och med hänsyn till de egna strukturella faktorerna. Strukturella faktorer är exempelvis hur stor andel barn som finns i verksamheterna, befolkningsutveckling, bebyggelsestruktur, löneläge, merkostnader för små skolor, barn med utländsk bakgrund och skolskjuts.

Några förklaringar till de jämförelsevis höga kostnaderna för Region Gotland är bland annat högre personaltäthet i förskolan och att det finns många små skolenheter geografiskt spridda över ön samt ett mindre antal barn och elever än vad som går att driva under goda ekonomiska förutsättningar.