Frikyrkorörelsen tillhör en av de stora folkrörelserna och har varit betydelsefull för hur det svenska samhället utvecklats.
På Gotland var frikyrkorörelsen stark. Vid 1900-talets början var än 6 procent av befolkningen aktiva medlemmar i frikyrkoförsamlingar.
Hundra år senare (2014) är omkring femton församlingar aktiva och många av de drygt 100 bevarade missionshus och kapell används som bostads- eller fritidshus.
Oberoende av byggnadernas funktion idag så utgör de ett särpräglat inslag i landsbygdens kulturmiljölandskap. Ofta ligger de centralt i socknen, indragna från vägen så att en välkomnande gårdsplan bildas framför den entréförsedda gaveln.
I relation till bostadshusen är missionshusen ofta höga och stora med en iögonfallande fönstersättning kombinerad med en enkel panelarkitektur eller i form av ett enkelt stenhus med gotländska traditionella proportioner.