Fynd av rester från ett troligt bronsgjuteri i närheten av kyrkan visar att området nyttjats redan under bronsålder.
I norr och söder finns rester av gårdar från äldre järnålder, mellan fyra till sex stycken med i dag mer eller mindre välbevarat stensträngssystem, som en gång omgärdade inägomarken.
Vikingatid
Under vikingatid har bosättning funnits bland annat i områdets sydöstra del, där en silverskatt från denna tid upphittats.
Medeltid
Förutom den medeltida kyrkan finns belägg för medeltida bebyggelse i Gerete och i Stenstugu, det sistnämnda grundat på namnet.
1500-1600-talen
Under 1500-och 1600-talet fanns minst fyra ödegårdar i socknen.
Revisionsboken från 1653 omnämner sju skattehemman och ett kronohemman i området Störst var Gardarve med 24 tunnland åker och 35 mansslätt äng.
Ingen av gårdarna var vid denna tidpunkt uppdelad i parter.
1700-talet
Skattläggningskartan från 1703 visar på små åkrar intill gårdar eller insprängda i intilliggande ängs- eller hagmark. Området dominerades av ängs- och hagmarker. Mindre myrområden fanns norr och öster om kyrkan.
Vägnätet från 1700 är till stora delar ännu intakt. Detsamma gäller bebyggelselägena. En stor del av 1700-talets åkrar odlas fortfarande.
1800-talet
Efter skiftena på 1700- och 1800-talet blev det möjligt att utöka åkerarealen i området. Detta skedde främst på bekostnad av ängsmark men också en del hagmark. Mindre åkertegar lades ihop till större enheter. Senare dikades myrarna ut och uppodlades.
I samband med partklyvning samt befolkningsökningen vid 1800-talets slut tillkom ett antal nya fastigheter längs med vägarna.