Innan järnvägens etablering var markerna i området oexploaterade förutom två mindre avstyckade gårdar.
Dragningskraften till stationssamhället var stark och redan i slutet av 1880-talet hade drygt tjugotalet fastigheter etablerats och bebyggts.
Fram till 1930-talet tillkom ytterligare ett tiotal fastigheter samtidigt som många verksamheter kopplade till det förändrade jordbruket och det framväxande moderna samhället utvecklades här.
Förutom socknens skolverksamhet vars historiska koppling till kyrkan innebar fortsatt verksamhet på kyrkans mark vid ”kyrkbyn” så blev koncentrationen av verksamheter till Bringes dominerande och utvecklingen kring det äldre sockencentrumet kring kyrkan avtog.
Bringes
Till Bringes kom de inflyttande i första hand från den egna socken. Markköp gjordes för etablering av små jordbruk och boställen. Man kan se denna process som ett alternativ till den pågående utlandsemigrationen, där driftiga sockenbor såg möjlighet att få utkomst utanför det traditionella jordbruket.
I Bringes kom det därför att etableras en rad verksamheter som i mitten av 1900-talet också kompletterats med en flera samhällsfunktioner som vi idag endast finner på betydligt större orter.
Bland det första nya verksamheterna som startade var en privat handelsbod som i början av 1900-talet fick en konkurrent genom etablering av en konsumbutik.
Orgelbyggaren Alfred Cedergren
Förutom personal som hade koppling till järnvägen slog sig orgelbyggaren Alfred Cedergren ner och startade tillverkning som kom att bli omfattande.
Småindustri och hantverk
Senare anlades en snickarverkstad som i förändrad form ännu är i drift. Här fanns också snickare, skomakare och skräddare.
Kapellen och frikyrkorna
En bit in på 1900-talet manifesterades ortens religiösa inriktning genom bygge av kapell för både Metodistförbundet och Evangeliska fosterlandsstiftelsen 1918 respektive 1923.
Frikyrkorna verksamhet kan tolkas som ett uttryck för den nya generationens separering från det tidigare bondesamhällets statiska samhälle till vilket många av de som kom att bo i Bjärges hade svaga relationer.
Kvinnornas arbetsplatser
Det framväxande moderna samhället att ett flertal arbetsplatser och byggnadsfunktioner kan knytas till kvinnliga arbetsplatser och verksamheter. Förutom mejeriet fanns en telegrafstation där enbart kvinnor arbetade.
Etableringen av ett barnmorskeställe på 1940-talet hade också en tydlig koppling till den kvinnliga sfären liksom det gemensamma fryshuset, bybastu och kiosk .
Järnvägen
Verksamheter som var tydligt kopplade till järnvägen transportförmåga var mejeriet och Lantmännens lagerbyggnad. En familj startade och drev en kvarn på 1930-talet vilken var i drift till mitten på 1960-talet.
Byggnaderna kopplade till järnvägen uppfördes naturligtvis i närheten av stationsområdet medan bostäder och gårdar placerades på rad utefter båda sidor av den gamla vägsträckningen och bildade en långsträckt by.
En viss förtätning men också utbyggnad på fastigheter i utkanten av byn längs vägen skedde över tid.
När järnvägen lades ner och mark frigjordes för nya fastigheter förstärktes etableringen i djupled så att den upplevelsen av en ganska homogen ”radby” delvis upplöstes.