1. Gårdsfiskeläge

Flygfoto över Härgurstadar i Bunge 1973

Enskild gårds egna fiskeläge på enskild eller allmän mark. Dessa lägen är ofta avlägset placerade och har få bodar.

2. Socknens fiskeläge

Tomtbod i Burs (Byggnadsminne)

Sedan urminnes tider har stranden setts och hanterats som en allmänning där gemensamma intressen verkat. På bra platser och innanför goda fiskevatten har socknarnas gårdar samsats om plats på den gemensamt ägda stranden. Så har man bedrivet ett fiske där man också kunde dra nytta av varandras kunskap och hjälp.

I många av dessa lägen fanns också plats för gårdar från inlandssocknar om dessa inte hade helt egna lägen.
 

3. Arbetarnas och torparnas fiskelägen

Grostäde i Fleringe

När jordbrukets produktivitet utvecklades minskade intresset för fisket hos bönderna. Nya samhällsgrupper, inte lika gynnade som bönderna hade behov av försörjning och övertog fisket och bodar.

Kraven på bodarna blev lägre då dessa grupper ofta bodde närmare stränderna och därför inte behövde övernatta i samband med fiske.

4. Fiskeby

Gnisvärd i Tofta

I några fall har fiskelägen med fördelaktig placering i förhållande till  husbehovsfiske och ökande yrkesfiske vuxit ut till att forma ett litet samhälle där även bofasta slagit sig ner.

5. Hamnar för yrkesfiske

Herrviks hamn, Östergarn

Med yrkesfiskets ökande betydelse under 1900-talet tillkommer större anläggningar i form av hamnar, vägar och ibland småindustrier knutet till fisket.

Fiskelägets infrastruktur utvecklas men ofta blir de äldre bodarnas utformning och placering intakta medan nya större bodar anläggs i anslutning till de befintliga.