Världsarvslistan grundar sig på Unescos konvention om skydd för världens natur- och kulturarv som antogs 1972. Sverige undertecknade konventionen 1985 och är därmed en av de över 190 nationer som åtagit sig att skydda de egna världsarven och att hjälpa andra länder att värna om sina.
Världsarven kan lära oss om både naturens och människans historiska mångfald och kraft. Genom att skydda och bevara det unika kan vi lära oss av varandra, oavsett vilken tidsepok eller världsdel vi kommer ifrån.
För att upptas på världsarvslistan ska en rad kriterier uppfyllas.
Ett kulturobjekt är ett mästerverk skapat av människan, ett arkitektoniskt stilbildande byggnadsverk, en miljö med anknytning till idéer eller trosföreställningar av universell betydelse eller ett framstående exempel på traditionell livsföring som är representativ för en viss kultur.
Ett naturobjekt kan visa exempel på viktiga utvecklingssteg i jordens historia, representera pågående ekologiska eller biologiska processer, vara ett landskap med exceptionella skönhetsvärden eller hemvist för utrotningshotade djurarter.
Världsarvslistan omfattar över 1000 objekt i drygt 160 länder. Några exempel på platser är Galapagosöarna, Egyptens pyramider och staden Brasilia.