SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Styrgruppen för den s.k. Framtidsutredningen har överlämnat sin rapport (uppdelad på nio rapporter och en sammanfattning). Rapporten innehåller rekommendationer avsedda att vara vägledande för framtida beslut med såväl kort- som långsiktig verkan. I styrgruppen för utredningen har ingått företrädare för alla i kommunfullmäktige representerade partier.

Gruppen har formulerat en strategisk inriktning bestående av följande komponenter: Regionalt samarbete, samverkan och gränssnitt (mellan verksamheter inom hälso- och sjukvårdsnämnden och social- och omsorgsnämnden), hälsofrämjande hälso- och sjukvård, prioriteringsarbetet, hemsjukvård, hälso- och sjukvård som regional utvecklingsfaktor, kvalitet och relevanta ekonomiska resurser, samt skapande av en gotländsk bassjukvård.

Ledningskontoret, som har arbetsutskottets uppdrag att framlägga förslag om hur remissbehandlingen ska genomföras, föreslår att den ska remitteras till barn- och utbildningsnämnden, hälso- och sjukvårdsnämnden och social- och omsorgsnämnden, samt Handikapprådet och Pensionärsrådet. Som uderlag för besvarandet har kontoret framlagt förslag till frågor till remissinstanserna.

Bakgrund: Som en av flera åtgärder med anledning av det ekonomiska läget 2002 gav kommunstyrelsen ledningskontoret i uppdrag att, i samråd med hälso- och sjukvårdsförvaltningen, tillsätta en utredning om hälso- och sjukvårdens åtagande och inriktning (§ 116/2002). Direktiv i form av arbetsbeskrivning behandlades senare (§ 120/2003) och målet för utredningen hade föreslagits vara ”att skapa ökad framförhållning och kunskap om de förutsättningar och utmaningar som hälso- och sjukvården står inför i syfte att underlätta prioritering mellan resurser och behov”. 2004 (§ 86) biföll kommunfullmäktige kommunstyrelsens förslag till inriktningsbeslut, och hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunstyrelsen fick i uppdrag att ”driva ’framtidsutredningen’ ”till ett vägval mellan koncentration av vården till lasarettet och ett färre antal vårdcentraler, alternativt en satsning på utbyggd primärvård och en samordnad specialistvård med företrädesvis Stockholmsregionen”.

Till utredningen har kommunfullmäktige överlämnat motioner om översyn av hemsjukvården (§ 12/2004), sjukvården i ett utvidgat EU (§ 14/2004) och översyn av primärvårdsorganisationen (§ 131/2004).

Rapporten: Sammanfattning (Rapport 1) i vilken också IT-frågor och IT–utveckling inom hälso- och sjukvården diskuteras.

Regionsamarbetet (2): Samarbetet och samverkan med Stockholms läns landsting föreslås fördjupas och breddas, samt i högre utsträckning avtalsregleras. Det gäller både samverkan genom Samverkansnämnden, som anses böra leda och styra samverkan, och samarbetet på verksamhetsnivå.

Samverkan och gränssnitt (3): Rapporten behandlar kommunintern samverkan, som för att bli framgångsrik, kräver struktur och tid och tydlig politisk ledning och viljeinriktning. Formella överenskommelser skapar legitimitet och kontinuitet. Styrgruppen rekommenderar därför att samverkan och gränsöverskridande arbete prioriteras och konstaterar att det finns en etablerad samverkansstruktur (styrgrupp m.m.) och rekommenderar att en arbetsordning utarbetas för den. Styrgruppen är ett resultat av ett beslut om samverkan av ”ett gemensamt arbetsutskott mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och social- och omsorgsnämnden”. Styrgruppen består av de två förvaltningscheferna. Den har i sin tur utsett en arbetsgrupp (tre tjänstemän). Beslutet innebär också att samverkan ska regleras i överenskommelser.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (4): I rapporten framhålls att det är svårt att ”vinna legitimitet” för hälsofrämjande och förebyggande insatser och att det därför är fråga om ett långsiktigt och uthålligt arbete. Social- och hälso- och sjukvårdsförvaltningarna måste få tydliga uppdrag att hälsoorientera hälso- och sjukvården. Resurser föreslås avsättas för en förvaltningsövergripande utveckling av ”hälsofrämjande hälso- och sjukvård”. En särskild ”projektansvarig”, rekryterad inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen, bör leda det utvecklingsarbetet och en handlingsplan för hälsofrämjande hälso- och sjukvård utarbetas.

Prioriteringsarbetet (5): Utredningen anger fem utgångspunkter för det fortsatta arbetet med prioriteringar inom sjukvården och rekommenderar, eftersom arbetet är omfattande och riskerar att avstanna, att särskilda resurser avsätts, att arbetet planeras och ”ansvariga utses”. Fortsatt deltagande i nationellt prioriteringsarbete och i nationellt uppföljningsarbete rekommenderas.

Hemsjukvård (6): Utredningen rekommenderar en sammanhållen socialtjänst och hemsjukvård med gemensam ledning. Frågan om huruvida den ska organiseras under hälso- och sjukvårdsnämnden eller social- och omsorgsnämnden bör bli föremål för fortsatt diskussion i samband med remissbehandlingen och vid utformningen bör förslagen om bassjukvård (rapport 10.) beaktas. Det fortsatta arbetet kommer, enligt utredningen, att utgå från såväl lokala rekommendationer som nationella initiativ. Ett särskilt ansvar för genomförandet föreslås åvila den förvaltningsgemensamma styrgruppen – de två förvaltningscheferna.

Finansiell samordning (7): Rapporten behandlar den finansiella samordningen och bildandet av Samordningsförbundet Gotland.

Vården som regional utvecklingsfaktor (8): Styrgruppen diskuterar hälso- och sjukvårdens betydelse för samhällsbyggnad och infrastruktur, för arbetsmarknaden, som investerare och inköpare av varor och tjänster och sjukvård som näring (bransch). Utan särskild diskussion rekommenderas ”en politisk avvägning” mellan vårdkvalitet och kommunal ekonomi, varmed troligen får förstås att för kvalitet och kompetens erfordras t.ex. organisatoriska enheter av en viss omfattning, även om det sker på bekostnad av tillgänglighet – d.v.s. geografiska avstånd. Utredningen rekommenderar också att det lokala (regionala) perspektivet beaktas vid köp av såväl vård, som andra tjänster och varor. Hälso- och sjukvårdens betydelse för den regionala utvecklingen kan öka, om den själv identifierar sig som en aktiv part och aktivt bidrar till ”ekonomisk och företagsmässig utveckling” genom innovation och entreprenörskap.

Ekonomi/balans (9): Hälso- och sjukvården bör tillföras resurser i rakt med demografiska förändringar och medicinteknisk utveckling. Förutsättningen är dock att ekonomin tillåter det. Alla möjligheter till effektivisering ska tas till vara genom ett systematiskt och planmässigt arbete i hela organisationen. Hälso- och sjukvården ska vara i balans” i styrkortets samtliga perspektiv.

Närvård – specialistvård (10): Styrgruppen hänvisar till Konsultrapport som bl.a. föreslår att ett vårdsystem ”Närvård på Gotland” byggs upp och utformas som ett nätverk av befintliga organisationer inom länssjukvård, primärvård och kommunal vård och omsorg. Närvården ska avse fyra områden: Äldre, Kroniska sjukdomar/långvariga behandlingar, Barn och ungdomar samt Psykisk ohälsa.

Basen i nätverket ska utgöras av en ny sammanslagen sjukvårdsorganisation som består av de verksamheter som uteslutande är verksamma i närvården. Kärnan – Bassjukvård Gotland – föreslås utgöra en ny organisationsenhet och bestå av sjukvårdsrådgivning, rehabilitering, hemsjukvård, allmänmedicin och geriatrisk specialistkompetens.

Sjukvårdsrådgivningen flyttas till hälso- och sjukvården och alla sjuksköterskor i särskilt boende och bostäder med särskild service. Skolhälsovården föreslås också tillhöra hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

En närvårdsavdelning föreslås inrättas på lasarettet för vård av ofta förekommande sjukdomstillstånd, främst inom internmedicin, men även rehabilitering, psykisk ohälsa och viss kirurgi.

Ombudsmän – förtroendevalda – föreslås utses för de fyra närvårdsområdena. Uppgiften ska vara att bevaka verksamheten med patient-anhörigperspektiv.

Konsultrapporten behandlar också specialistvårdens omfattning och förespråkar – trots legala, administrativa och andra problem - samgåenden med fastlandskliniker för de mindre specialiteterna såsom hud, ögon, öra-näs och hals. I ett längre perspektiv antas sjukvården på Gotland sannolikt tillhöra en större sjukvårdsregion. I avvaktan på att så sker bör lasarettet, för att säkra kvaliteten, göra strategiska urval av vilka patienter som ska behandlas på Gotland. Övriga erbjuds vård på fastlandet. Vidare föreslås akutsjukvård byggas upp bestående av läkare som är specialister i allmänmedicin (specialitet för arbete som distriktsläkare) och har tilläggsspecialiteten akut sjukvård. Avsikten är att komma ifrån dagens två parallella akutvårdssystem, ett för primärvård och ett för länssjukvård. Rapporten diskuterar också utveckling av teleradiologin. Att bedriva länssjukvård privat anses orealistiskt förutom för specialiteter som bedriver nästan uteslutande planerad verksamhet i öppen vård, t.ex. hudsjukdomar.

Kommunstyrelsens beslut

Med av ledningskontoret föreslagna frågor remitteras rapporten för yttrande till barn- och utbildningsnämnden, hälso- och sjukvårdsnämnden, samt social- och omsorgsnämnden. Finsam, Handikapprådet och Pensionärsrådet inbjuds lämna synpunkter på rapporten.