SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål. I samband med att regeringen presenterade en utvärdering av systemet - med då 15 mål - (prop 2004/05:150) antogs, år 2005, det 16:e kvalitetsmålet – Ett rikt växt- och djurliv – med tre anslutande delmål. En del andra förändringar vidtogs också i delmålen, bl.a. omformulerades några delmål under ”Frisk luft” och ”Giftfri miljö”. Regeringen gjorde också bedömningar av utvecklingen mot målen och möjligheterna att infria dem.

2004 fastställde länsstyrelsen gotländska delmål (för 14 av kvalitetsmålen – av naturliga skäl ej det nationella målet Storslagen fjällmiljö). Enligt en uppföljning 2006 bedömdes fem av delmålen svårast att nå, bl.a. Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö och Ett rikt växt- och djurliv. För de två första gjorde regeringen samma bedömning och konstaterade ”att de bedöms som genuint svåra att nå”.

Länsstyrelsen har utarbetat förslag till revidering av de gotländska delmålen för dels miljökvalitetsmålet för Ett rikt växt och djurliv med delmål, dels revide­ring av delmålen för Giftfri miljö respektive Frisk luft . Förslaget har remitte­rats för yttrande.

Förslaget :

(Det nationella) miljökvalitetsmålet 16: ” Ett rikt växt- och djurliv ” tillkom alltså efter det att de gotländska delmålen fastställts. Nu föreslås sju gotländska (d.v.s. regionala) delmål som avser Ansvarsarter, Ansvarsbiotoper, Landskaps­perspektiv, Främmande arter och Nyttjande av biologisk mångfald.

Delmålen för Gotland föreslås vara Målsättningar för s.k. ansvarsarter och ansvarsbiotoper*, Utarbetande av en strategi för hur den biologiska mångfalden ska bevaras, Förbud mot införsel av främmande arter och Uppföljning av hur redan införda arter spridit sig. Det nationella delmålet för Hållbart nyttjande föreslås gälla även som gotländskt delmål. * Bland de ansvarsbiotoper som nämns är lövängen, kalkbarrskogar, hällmarkstallskogar, alvarmarker och havsstrandängar .

Delmålen om Ansvarsarter handlar om att inventera arterna och vad som krävs för att bevara dem (till 2008). Avsikten är att minst 90% av dessa ska behålla eller öka sin utbredning och populationsstorlek till 2015. På Gotland finns 1 214 rödlistade arter; 88 av dessa finns inte någon annanstans i Sverige. Några riktlinjer anges för bedöm­ningen om arten i fråga ska betecknas som en ansvarsart.

Till (det nationella) kvalitetsmålet ” Giftfri miljö ” hör sju delmål. Delmålet (3.) för ”Utfasning av farliga ämnen i varor” har delvis omformulerats. Eftersom det nationella delmålet redan satts som gotländskt delmål föreslås det få den nya lydelsen. ( Det gäller farliga ämnen i nyproducerade och befintliga varor, framför allt nya organiska ämnen, cancerframkallande och arvsmassepåverkande, samt bl.a. kadmium och bly som ska utfasas senast 2010 ).

(De nationella) delmålen 6 och 7 avser åtgärder för förorenade områden: (6): ” Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som idag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden ska vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år 2010 ”. (7): ” Åtgärder ska under åren 2005-2010 ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i huvudsak kan vara löst allra senast år 2050 ”.

Till dessa delmål fanns ett gotländskt delmål som har uppnåtts (identifiering av förorenade områden). Länsstyrelsen föreslår nu tre nya gotländska delmål, som handlar om riskklassning, undersökning och åtgärdande. Målen innebär insatser av miljö- och hälsoskydds­kontoret och tekniska förvaltningen och åtagande om huvudmannaskap för bidragsobjekt.

Miljökvalitetsmålet ”Frisk luft” . De nationella delmålen för halterna av kväve­dioxid, partiklar och benso(a)pyren i luft föreslås gälla också som gotländska delmål.

Kommunstyrelsens beslut

Yttrande avges i överensstämmelse med ledningskontorets förslag.