BUN § 44

Utskrivet från: http://gotland.se/27885

Barn- och utbildningsnämndens protokoll

Sidansvarig: Barbro Thomsson
Sidan uppdaterad: 2006-11-27
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Barn- och utbildningsnämnden
2006-06-14

BUN § 44
Yttrande över Skolverkets avstyrkande av riksintag för programmet ”Den rörliga bildens språk”

Dnr 2005/147-64
Elfrida Andréegymnasiet har hos Skolverket ansökt om riksrekrytering för programmet ”Den rörliga bildens språk”. Skolverket har i yttrande till Utbildnings- och kulturdepartementet avstyrkt ansökan. (SV:s dnr 41-2005:2863) I skrivelsen anför Skolverket bl a följande:

Nationellt behov

Organisationer som rekommenderar riksrekrytering för Den rörliga bildens språk är Svenska Filminstitutet, Dramatiska Institutet och Teaterhögskolan i. Alla tre instanser framhåller den goda kvaliten på undervisningen. Regionala kompetensrådet, Gotlands län, menar att Den rörliga bildens språk passar väl in i den struktur av filmutbildningar som finns på Gotland.

Skolverkets ställningstagande

Skolverket bedömer att det är tveksamt om detta specialutformade program fyller ett nationellt behov, eftersom många sådana utbildningar finns på andra håll. Det är dessutom troligt att innehållet i den aktuella utbildningen ryms inom nationella program i GY07, som till exempel medieprogrammets inriktning Film/TV och ljud eller estetiska programmets inriktning Teater. Ett nationellt program omfattas av frisökning och behovet av att riksrekrytera elever minskar därmed för skolan.

Skolverket bedömer att de lokala kurserna torde täckas av nationella ämnen och kurser från det estetiska programmet och medieprogrammet i Gy 07.

I 6 kap. gymnasieförordningen regleras urvalsprinciper och antagningsvillkor till gymnasieskolan. Skolverket bedömer att intagningsprov och individuell intervju

inte kan ses som en urvalsprincip till en inriktning som vänder sig mot arbete med film.

Skolverket avstyrker ansökan.

Gymnasiechef Alf Nilsson anför i förslag till yttrande 2006-05-12 bl a följande:

Utbildningens betoning på filmens estetiska uttryck och speciella dramaturgiska struktur gör att programmet inte ryms inom det nationella medieprogrammet. Det unika innehållet mot rörlig bild stämmer inte heller på estetiska programmets nationella inriktningar. Utbildningen är därför av ett nationellt intresse eftersom filmskapande är viktigt såväl kommersiellt och som kulturell tradition.

Teaterinriktningens upplägg i samarbete med filminriktningen gör att den markant skiljer sig från den nationella inriktningen av det estetiska programmet där filmskapande inte får plats.

Eftersom programmet till sitt innehåll och upplägg inte ryms under de nationella programmen är frisök inte något alternativ.

Utbildningen sker i ett regionalt sammanhang av flera olika satsningar på film, högskole­utbildningar och stöd till långfilmsproduktion. Filmsatsningen på Gotland är överblickbar och medför närhet mellan olika utbildningsformer och produktion. Detta skapar en unik kreativ miljö och speciella förutsättningar för utbildningen som gör programmet av nationellt intresse.

I samband med programmets 10-årsjubileum år 2005 gjordes en undersökning om vart eleverna tagit vägen efter utbildningen. Det visade sig att närmare 25 % av eleverna var yrkesverksamma inom film- och näraliggande branscher runt om i landet, eller gick på vidareutbildning vid folk- och högskolor.

- - - Ett led i kommunens näringspolitiska profil

Gotland ligger idag, tack vare sin breda filmutbildningssatsning, i nationell framkant vad gäller filmpedagogik och filmutbildning. Utbildningen inom gymnasieprogrammet Den rörliga bildens språk bedrivs i nära samarbete med närings- och kulturlivet på Gotland. Utbildningen skall ses som en av flera länkar i en sammanhållen kedja inom området film och filmproduktion. Utbildningarnas styrka är den samsyn som råder från Skolbio till högskola, utifrån den pedagogiska principen att eleverna skall få kunskap om den rörliga bilden genom att se och uppleva, förstå och analysera samt att själv producera rörlig bild.

Utbildningssatsningarna har lett till att Gotlands kommun idag har en avancerad teknik för produktion av rörlig bild. Det ger möjligheter till samverkan mellan utbildningar då det gäller teknik och framför allt en samlad resurs då det gäller kompetens inom området film­produk­tion och filmpedagogik. Utbildningarna har samlat yrkeskunniga pedagoger till Gotland. Ett väl utvecklat gästlärarsystem finns inom hela utbildningskedjan med möjlighet till kostnads­besparande samverkan.

En del i den regionala filmproduktionssatsning som genomförts i Sverige utgörs av Kustateljen i Fårösund. På Kustateljen i Fårösund har man producerat kommersiell långfilm sedan januari 2002. Produktionen har hittills omfattat 5 långfilmer för biograf och en Tv serie. I direkt anslutning till filmproduktionen i Kustateljens studio finns en eftergymnasial film­hantverksutbildning som utformats som "ett fjärde år" för de elever som gått Elfrida Andreegymnasiets program "Den rörliga bildens språk", eller andra nationella program såsom Hantverksprogrammet, Estetiska programmet, Elprogrammet, Byggprogrammet. Praktisk erfarenhet av hantverksyrken är en merit. Utbildningen är öppen för sökande från hela landet. Filmhantverksutbildningen ingår i Gotlands folkhögskola. Utbildningen, som är förlagd till Fårösund, har planerats och utformats av lärare från Filmgymnasiet och Scenskolan i Visby. Utbildningarna har utbyte då det gäller teknik, lärarresurser, gästlärare och ett arbetsförlagt lärande.

Begäran om bemyndigande för riksintag

Med hänvisning tidigare ansökan och till det som anges ovan vidhåller Gotlands kommun att utbildningen ”Den rörliga bildens språk” uppfyller de kriterier som krävs för att regeringen skall besluta om riksintag.

Barn- och utbildningsnämndens beslut

  1. BUN överlämnar den förslagna skrivelsen som BUNs förslag till skrivelse från Gotlands kommun i ärendet.

    Beslutet förklaras omedelbart justerat.