BESLUT

Gotlands län 28.05.2003
Länsstyrelsen Dnr 551-1092-02

Miljöprövningsdelegationen




Gotlands kommun
Tekniska nämnden
621 81 VISBY


Tillstånd till miljöfarlig verksamhet
Visby avloppsreningsverk på fastigheten Visby Pinjen 1 i Gotlands kommun


SNI-Kod 90.001 reningsverk och 90.003-1 rötkammare i bilagan till för-
ordningen (1998:899) om miljjöfarlig verksamhet och hälsoskydd

BESLUT

Miljökonsekvensbeskrivning
Miljöprovningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Gotlands län godkänner
Miljökonsekvensbeskrivning.

Tillstånd
Miljöprövningsdelegationen meddelar Gotlands kommun tillstånd enligt 9 kap
6 § miljöbalken att på fastigheten Visby Pinjen 1 i Gotlands kommun:

¤ behandla och släppa ut avloppsvatten från Visby avloppsrenings-
verk med tillhörande ledningsnät.
¤ driva en torkanläggning för slam.
¤ ta emot externslam och visst annat avfall från enskilda avloppsan-
läggningar, andra kommunala reningsverk, samt annan industri
för behandling i rötgaskammaren.

Villkor för verksamheten
1. Om inte annat följer av övriga villkor skall verksamheten, inklusive åtgärder för att begränsa vatten-, mark- och luft-
föroreningar samt andra störningar för omgivningen, bedrivas
i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet angett eller åtagit sig.



2. Resthalten av BOD7 i det utgående behandlade avlopps-
vattnet får som gränsvärde 1 inte överstiga 10 mg/l beräknat som årsmedelvärde. Resthalten av BOD7 i det behandlade
avloppsvattnet får som riktvärde2 inte överstiga 10mg/l
beräknat som medelvärde per kalenderkvartal.

3. Resthalterna av fosfor i det utgående behandlade avlopps-
vattnet får som gränsvärde inte överstiga 0,3 mg/l beräknat
som årsmedelvärde. Resthalterna av fosfor i det behandlade
avloppsvattnet får som riktvärde inte överstiga 0,3mg/l
beräknat som medelvärde per kalenderkvartal.

4 Resthalter av kväve i det utgående behandlade avloppsvattnet får som gränsvärde inte överstiga 15 mg/l beräknat som årsmedelvärde.
Detta villkor gäller från och med den 1 januari 2004.

5. Val och byte av fällningskemikalier skall ske i samråd med tillsynsmyndighet.


6. Industriellt avloppsvatten och externt slam får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller att särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten.

7. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte
att så långt som möjligt begränsa tillflödet till reningsverket av dag- och
dräneringsvatten samt att förhindra bräddning vid reningsverket eller
ledningsnätet. Vidtagna och planerade åtgärder skall redovisas i miljö-
rapporten för verksamheten.

8. Aktuell saneringsplan med en översiktlig karta över ledningsnätet skall
upprättas och senast den 1 januari 2004 insändas till tillsynsmyndigheten.

9. Avloppsreningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående
vatten. Desinfektion av utgående avloppsvatten från reningsverket ska
företas i den omfattning som tillsynsmyndigheten finner erforderligt.

10. Rötkamrarna får ej belastas mer än att slutprodukten, torkat slam, är
stabilt och lagringsbeständig. Utrötningsgraden skall hållas på en sådan
nivå att inga olägenheter förorsakas i behandlingen av det rötade slammet.

11. Utsläpp till luft från torkanläggningen skall genomgå stoftavskiljare och
ytterligare rening för luktreduktion, t ex biofilter. Stofthalten i luftutsläppen
från torkanläggningen får som riktvärde inte överstiga 100mg/m3 normal-
torr gas. Närmare utformning av anläggningen och slutgiltiga val av
försiktighetsmått skall ske i samråd med tillsynsmyndigheten.

12. Buller från verksamheten skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån
utomhus vid närmaste bostäder inte överstiger:

50dB (A) dagtid kl. 07-18
45 dB (A) kvällstid kl. 18-22 samt söndag och helgdag kl. 07-18 och
40 dB(A) nattetid kl. 22-07.

Momentana ljud nattetid får inte överstiga 55 dB (A). Om hörbara toner
eller impulsartat ljud förekommer skall den tillåtna ljudnivån sänkas
5 dB (A)-enheter.

13. Lagring av kemikalier och farligt avfall skall ske på tät, hårdgjord yta under
tak. Flytande kemikalier och farligt avfall skall dessutom förvaras invallat.
Invallningen skall inrymma den största behållarens volym samt 10% av
den samlade volymen av övriga behållare.

14. Förslag till reviderat egenkontrollprogram för hela verksamheten skall
ges in till tillsynsmyndigheten senast 6 månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft.

Delegation
Miljöprövningsdelegationen överlåter med stöd av 19 kap 5§ p. 8 och kap
25 § miljöbalken till tillsynsmyndigheten att besluta om den närmare ut-
formningen av torkningsanläggningen och att vid behov lämna närmare
föreskrifter enligt villkor 11.

Igångsättningstid
Miljöprövningsdelegationen ange ingen tidpunkt inom vilken verksamheten
skall ha satts igång eftersom tillståndet gäller en verksamhet som i huvud-
saklig del redan pågår.

Tidigare tillstånd
Länsstyrelsen återkallar, med stöd av 24 k ap.3½ 6p i miljöbalken och med
giltighet från dagen för detta beslut. Länsstyrelsens beslut den 17 oktober
1996 och den 1 juli 1999 samt, beträffande rötgasanläggningen, den 21 januari 1991.

Verkställighetsförordnande
Länsstyrelsen förordnar med stöd av 22 kap. 28 § första stycket miljöbalken
att tillståndet får tas i anspråk även om beslutet inte vunnit laga kraft.

Särskilda upplysningar
Detta tillstånd enligt miljöbalken befriar inte tillståndshavaren från skyldig-
het att iaktta vad som föreskrivits i annan författning i fråga om den an-
läggning eller verksamhet som avses med tillståndet. Exempelvis gäller
obligatoriska krav enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1990:14,
SNFS 1993:1 och SNFS 1994:2).

Den som utövar miljöfarlig verksamhet skall varje år avge miljörapport till
tillsynsmyndigheten (26 kap. 20 § miljöbalken), som i detta fall är Miljö-
och hälsoskyddsnämnden.


REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

Tidigare prövning
För Visby reningsverk har verksamheten tidigare skett med tillstånd enligt
miljöskyddslagen genom beslut av koncessionsnämnden den 22 oktober
1975 och den 29 juni 1982. Omprövning av villkoren har skett av Läns-
styrelsen den 17 oktober 1996 och den 1 juli 1999. För rötgasanläggningen
finns ett separat tillstånd från den 21 januari 1991. Ett beslut om tillstånd
för mellanlagring av farligt avfall finns från den 25 oktober 2000. Det beslutet
gäller till och med den 25 oktober 2003.

Yrkanden
Gotlands kommun, Tekniska nämnden, yrkar tillstånd enligt miljöbalkens
kapitel 9, att behandla och släppa ut avloppsvatten från Visby avlopp-
reningsverk med tillhörande ledningsnät, att behandla förtjockat slam i
rötgaskammare samt torkanläggning för slam, samt att ta emot externslam
från enskilda avloppsanläggningar, andra kommunala reningsverk samt
annan industri. Verksamheterna skall bedrivas på fastigheten Visby Pinjen 1
i Gotlands kommun.

Samråd
Tidigt samråd med Länsstyrelsen enligt 6 kap. 4§ miljöbalken genom-
Fördes den 14 mars och den 6 november 2001. Länsstyrelsen har den 13
december 2001 beslutat att verksamheten kan antas medföra betydande
Miljöpåverkan. Genom annonsering i Gotlands Allehanda och Gotlands Folkblad inbjöds därefter allmänheten, myndigheter, föreningar och
organisationer till utökat samråd som genomfördes vid möte den 19 december 2001.

Ärendets handläggning

Ansökan kom in till Länsstyrelsen den 12 mars 2002 och kompletterades
den 19 juli och den 30 september 2002. Ärendet har kungjorts i Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar den 8 november och den 30 november
2002. Därefter inkom en anmälan från Tekniska förvaltningen den 11
november 2002 om utbyggnad av va-nätet i Själsö-Brissund, etapp 2 och
komplettering med detaljplan. Handlingarna har hållits tillgängliga för all-
mänheten på Länsstyrelsen i Visby under tiden till och med den 17 januari
2003. Ärendet har remitterats till Miljö- och hälsoskyddsnämnden, varifrån
yttrande kom in den 19 december 2002. Tekniska nämnden har bemött
dessa yttranden i en skrivelse som kom in till Länsstyrelsen den 21 januari 2002.

SÖKANDENS BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN

Av ansökningshandlingarna och övriga sökanden åberopande uppgifter
Framgår i huvudsak följande:

Ansökan
Tekniska nämnden, Gotlands kommun ansöker hos Länsstyrelsen om till-
stånd enligt miljöbalken för fortsatt drift av Visby avloppsreningsverk samt
för en ny torkanläggning för slam på fastigheten Pinjen 1 i Visby. Målet
är att torkanläggningen skall vara klar till den 1 januari 2003. Verksamhetens
effekter på miljö och människors hälsa kommer enligt sökanden inte att öka
med den tillkommande slamtorkningsanläggningen, jämfört med dagens
verksamhet.

Miljökonsekvensbeskrivning
Planförhållanden:
Anläggningen i Visby är lokaliserad till fastigheten Pinjen i Visby. Verksam-
heten har bedrivits på platsen sedan slutet av 1960-talet. Fastigheten är
planlagd som område för allmän användning och omfattas inte av strand-
skydd. Närmaste bostäder ligger ca 400 meter bort.

Lokalisering:
Alternativ lokalisering för slambehandling vid Klintehamns reningsverk har
utretts. Det skulle innebära ökade transporter på grund av att det mesta
slammet produceras i Visby och att slutprodukten avses användas vid
Cementa i Slite. I Visby kan dessutom rötgasen bidra till energiförsörjningen
Av torkningsprocessen. Den lämpligaste lokaliseringen bedöms därför vara
I anslutning till den befintliga verksamheten i Visby.

Nollalternativ:
Nollalternativ innebär att verksamheten fortsätter som idag och i realiteten
Innebär en utebliven slambehandlingsanläggning ökade transporter, mer
Slam till deponi och fjärmande från kretsloppstänkandet. Från och med år 2005 är det förbjudet att deponera organiskt avfall.

Verksamhetsområde:
I dagsläget är Visby centralort, Vibble, delar av Västerhejde samt lakvatten
Från Visby deponi anslutet till reningsverket.

En utbyggnad pågår av avloppsnätet till Själsö-Brissund. Utbyggnaden kommer anslutas till Visby reningsverk, men avledning kommer också ske
till avloppsdammarna i Väskinde.
Dimensionering och utformning av anläggningen:
Till Visby avloppsreningsverk är ca 23 500 personer samt ett antal industrier
anslutna. Reningsverket tar även emot slam från andra kommunala av-
loppsreningsverk, Tingstäde vattenverk samt enskilda avloppsanläggningar.
Reningsverket är dimensionerat för en hydraulisk belastning av 1 000m3/h
och en föroreningsbelastning av 4 200 kg BOD7/dygn. Utloppsledningen
mynnar i Östersjön på 5 meters djup 140 meter från stranden.

Ledningsnät:
Ledningsnätet utgörs av 125 km spillvattenledningar med 18 pumpstationer.
Det finns två bräddavlopp på ledningsnätet samt nödutlopp vid varje pump-
station. I Visby innerstad pågår ett kontinuerligt arbete med att byta ut
gemensamma dagvatten- och spillvattenledningar mot separata.

Mekanisk, biologisk och kemisk rening:
I den mekaniska reningen passerar avloppsvattnet fingaller och försedi-
mentering. Det finns även ett sandfång som i nuläget inte används. Den
biologiska reningen sker i en biobädd med vattencirkulation samt efter-
denitrifikationen. För att klara kravet på kväverening installerades en SBR-anläggning år 2001 som reducerar innehållet av kväve i rejektvattnet från
slamavvattningen. Utgående vatten från SBR-anläggningen återförs till
försedimenteringen. Den kemiska reningen består i att fällningskemikalier
tillsetts i försedimenteringen och i efterdenitrifikationen. Reningsverket har
tre bräddpunkter; före och efter rensgaller samt efter förssedimenteringen.

Slamhantering:
Slammet från eftersedimenteringensbassängerna återförs till försedimenteringen där allt slamuttag sker. Slammet går först till en slam-
Förtjockare och därefter pumpas det till två seriekopplade rötkammare
Där rötning sker vid 35-37o C. Uppehållstiden vid dimensionerande slam-
Flöde, 130 m3/dygn, är 18-20 dygn. Rötkamrarna är dimensionerade för
5 600 kg TS/d /vid 33o C) varav 4 200 kg organiskt material. Återvinning
av värme från anläggnigen sker via värmeväxlare. Det rötade slammet förs
sedan över till ett slamlager innan det avvattnas i en centrifug. Rötgasen
används av GEAB för produktion av fjärrvärme.


Extern slam från enskilda avloppsanläggningar går till intaget i renings-
verket, slam från Swedish Meats och Slite reningsverk via en externslam-
ficka in till rötkamrarna och slam från mindre reningsverk går direkt till av-
vattningen.

För att öka kapaciteten i rötkamrarna planeras att på försök höja tempera-
turen. På så sätt kan uppehållstiden kortas och rötkamrarna kan belastas
med en större hydraulisk belastning. Dessutom vill man kunna parallell-
koppla rötkamrarna för att kunna ta emot två skilda slamflöden. Om rötning av andra avfallslag än idag blir aktuellt kommer en anmälan att göras till
tillsynsmyndigheten.

Planerad torkanläggning för slam:
Flera alternativ har utretts för slambehandlingen. Försök har gjorts att
förbränna slam i Cementas ugnar i Slite, men det fungerade inte på grund av
att slammet hade för vattenhalt. Förbränning i Norrköping är ett möjligt
alternativ, men det skulle innebära mycket transporter.

Det finns heller inte ett tillräckligt stort behov av slam för återställning av
tippar och grönytor eller som gödningsmedel. För att ha möjlighet att återföra
slammet till kretsloppet anses torkning vara det bästa alternativet. Med
torkning minskar slammängden, lagringsbarheten ökar och man får en hygieniserad slutprodukt. Kondenserad vattenånga från processen kommer att återföras till reningsverket.

Eftersom upphandlingen av torkanläggningen ännu inte är klar finns inga
exakta uppgifter om teknik eller utförande. Upphandlingen kommer att slut-
föras efter att tillstånd har erhållits.

Den nya torkanläggningen ska ha kapacitet att torka allt slam på Gotland,
dvs 5 000 m3/år, vilket motsvara 1 800 ton TS. Det avvattnade slammet har
en TS-halt på ca 28%. Torkanläggningen kan ta emot ett slam på mellan
20 och 40%. Hygienisering sker genom att slammet upphettas till över 70oC,
vilket dödar virus, bakterier och parasiter. För att slammet ska bli lagrings-
beständigt krävs att TS-halten är minst 90%. Med en så låg vattenhalt upp-
kommer inte problem med dålig lukt. Det torkade slammet kommer att bort-
transporteras i containrar.

Slutprodukten pelleterat slam är lätt att sprida med gödningsspridare och
Innebär lägre transportkostnader på grund av det låga vatteninnehållet.
Målsättningen är att produkten i första hand skall användas som jordför-
bättringsmedel på åker- och skogsmark och i andra hand förbrännas.
På grund av att efterfrågan från jord- och skogsbruket idag är i stort sett
obefintligt planeras slammet att förbrännas av Cementa i Slite.

Utsläpp till vatten:
I nuvarande villkor för reningsverket gäller att resthalterna av totalfosfor i det
behandlade avloppsvattnet inte får överstiga 0,3 mg/l, som riktvärde och
kvartalsmedelvärde samt som gränsvärde och årsmedelvärde.

Krav på utsläpp av kväve och BOD7 finns i SNFS 1994:7 MS 75, vilket är att
jämställa med villkor. Där anges ett utsläppskrav för kväve på 15 mg/l eller
70 % av reduktion som riktvärde och årsmedelvärde. För BOD7 gäller 15mg/l som gränsvärde och årsmedelvärde och för CODCr gäller 70 mg/l som riktvärde och årsmedelvärde. Under år 2001 var årsmedelvärdet 0,40 mg/l
för totalfosfor, 9,3 mg/l för BOD7 och 26 mg/l för totalkväve.

Den nya torkningsanläggningen kommer inte att förändra utsläppen till
Östersjön av fosfor, kväve eller organiskt material.

Kemikalieanvändning:
För kemisk fällning används ekoflock och järnklorid. Polymer tillsätts för
avvattningen av slam och metanol används som kolkälla vid kvävereningen.
Dessutom förbrukas en mindre mängd rengörings- och smörjmedel.

Kemikalierna förvaras och hanteras enligt rekommendationer i varuinforma-
tionsbladen.

Utsläpp till luft/fukt:
Verksamhetens utsläpp till luft kommer främst från transporter. Från renings-
verket kan lukt förekomma från biobädden vid vissa vindriktningar och kort-
varigt vid tömning av externslam till slamfickan. Från ledningsnätet med
tillhörande pumpstationer bedöms inga luktproblem uppstå förutom om det
blir stopp i avloppet. Inga klagomål på luktolägenheter har kommit in från
närboende.

Utsläpp från torkanläggningen kommer att renas med senaste teknik och inga
Luktolägenheter bedöms komma därifrån.

Transporter:
Transporter till reningsverket i Visby utgörs främst av slam från kommunala
reningsverk och enskilda avloppsanläggningar på norra Gotland. Från
verket transporteras gallerrens och färdigbehandlat slam. Slam från södra
Gotland transporteras till Klintehamn.

I dagsläget sker ca 25 lastbilstransporter per vecka till och från verksamheten. Med den nya torkanläggningen i drift kommer antalet
transporter att minskas till 19 st på grund av att slammets volym halveras vid torkning och att nuvarande transporter till mellanlager kommer att upphöra. Eventuellt kommer antalet transporter från Swedish Meats att öka,
om mer slam tas emot i rötkamrarna.

Om en torkanläggning inte byggs kommer allt slam att behöva transporteras
till fastlandet för behandling.

Energi:
Under år 2000 hade verksamheten en elförbrukning på 1293 MWh och
rötgasen från rötkamrarna gav 4 041 MWh till fjärrvärmenätet.
Energiåtgången vid torkning beräknas till 600-900 kWh/ton förångat vatten.
Vid torkning av 5 000 m3 slam blir förbrukningen 2 500 MWh. Förbränning
av 1 600 ton pellets ger energimängden 4 500 MWh.

Buller:
Verksamhetens främsta bullerkällor är fläkt- och motorljud samt transporter.
Ingen bullermätning har gjorts vid närmaste bostadshus eftersom ljudnivån
från reningsverket är så låg att andra bullerkällor dominerar.

Eftersom utformningen av torkanläggningen inte är klar finns inte uppgifter
om eventuella bullerkällor därifrån.

Avfall:
Avfall i form av gallerrens uppkommer i den mekaniska reningen. Detta
förvaras inomhus i containers innan transport sker till deponi. Ej förbrukade
kemikalier från laboratoriet lämnas tillbaka till leverantören. Spilloljefat
transporteras till HHP:s oljor innan den skickas till svensk Returindustri AB.

Slamtorkningen kommer inte att innebära någon ökning av avfallsmängderna.

Tekniska nämndens yrkanden:
Tekniska nämnden yrkar att tillstånd medges till fortsatt drift av Visby avloppsreningsverk och rötkammare med kompletterande process avseende
torkning av slam samt att ingen maxkapacitet anges i tillståndet för rötkamrarna.

Nämnden yrkar på följande villkor för verksamheten:

¤ Tillåten resthalt av fosfor i det behandlade avloppsvattnet får inte
överstiga 0,3 mg/l som gränsvärde och årsmedelvärde samt som
riktvärde och kvartalsmedelvärde.

¤ Rötkamrarna får ej belastas mer än att slutprodukten, torkat slam,
är stabil och lagringsbeständig. Utrötningsgraden ska hållas på
en sådan nivå att inga olägenheter förorsakas i behandlingen av
det rötade slammet.

Tekniska nämnden yrkar att det sökta tillståndet ersätter tidigare beslut och
Att tidigare villkor annulleras.



YTTRANDEN
Milj- och hälsoskyddsnämnden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker ansökan och lämnar förslag till
villkor som i stort överensstämmer med Miljöprövningsdelegationens
beslut.

Lokalisering:
Miljö- och hälsoskydddskontoret delar Tekniska nämndens bedömning att
den lämpligaste lokaliseringen av den nya torkanläggningen är anslutning
till Visby reningsverk, främst ur transportsynpunkt.

Verksamhetsområde:
Om man utgår från maxbelastningen av BOD7 på verket både från industrin
och befolkningen är belastningen idag 3 450 kg/d. Anslutning av Själsö-
Brissund området beräknas ge en ökad belastning med ca 139 kg/d.

Under ärendets handläggning har en anmälan om utbyggnad av etapp 2 av
VA-nätet i Själsö-Brissund gjorts. Denna utbyggnad skall anslutas till Visby
reningsverk. Förutom ledningsdragningar byggs en pumpstation med nödutlopp. Det är inte klart redogjort hur nödutloppet skall anordnas.
Miljö- och hälsoskyddskontoret anser att nödutloppet bör ledas till någon typ av stenkista eller motsvarande och inte ledas ut öppet i mark eller vatten.

Under förutsättning att anslutningar av framtida nya verksamhetsområden
Inte medför att avloppsreningsverket dimensionering på 4 200kg/d överskrids
anser miljö-och hälsoskyddskontoret att de kan prövas av tillsynsmyndigheten. För anslutningar som sker inom befintligt verksamhets-
område bedöms ingen prövning behöva ske.

Dimensionering och utformning av anläggningen:
Ledningsnät:
För att minska belastningen av ovidkommande vatten till reningsverket är
det viktigt att arbetet med att anlägga separata dagvatten- och spillvatten-
ledningar fortsätter.

Mekanisk, biologisk och kemisk rening:
Ändring av verksamheten innebär ingen förändring i de olika reningsstegen.

Slamhantering:
En del förändringar planeras i driften av rötkamrarna. Konsekvenserna av
dessa förändringar redovisas endast kortfattat i ansökan. Miljö- och hälso-
skyddskontoret anser att förändringarna endast får genomföras under förutsättning att den inte medför att kvaliteten på slutprodukten försämras.
Tekniska nämndens yrkande på villkor för rötkamrarna kan godtas.
Som Tekniska nämnden föreslår bör en anmälan göras till tillsynsmyndig-
heten om nya avfallsslag planeras tas emot i rötkamrarna. Miljö- och hälso-
skyddskontoret anser att en anmälan bör göras även vid en förändring i driften av rötkamrarna.

Planerad torkanläggning för slam:
Det är naturligtvis önskvärt att återföra näringen i slammet till jordbruks-
eller skogsmark. Eftersom det för närvarande inte finns någon efterfrågan
från jord- eller skogsbruket på Gotland att använda slam som gödningsmedel
är torkning och förbränning av slammet en lösning på dagens akuta problem.
Det ger samtidigt en möjlighet att ställa om till en kretsloppsanpassad an-
vändning av slammet om efterfrågan uppstår.

Även om efterfrågan på slam som gödningsmedel skulle öka, kvarstår dock
problemet m ed för höga kopparhalter i slammet. Det är därför viktigt att ett
arbete ned att på olika sätt försöka minska kopparhalterna fortsätter.

Eftersom dt inte tas upp i ansökan eller kompletteringen, så förutsätter miljö-
och hälsoskyddskontoret att det torkade slammet inte kommer att mellan-
lagras på fastigheten, utan transporteras bort direkt.

Den slutliga upphandlingen av torkanläggningen kommer att göras efter
tillstånd har erhållits. Det är därför viktigt att krav på utsläpp till luft, lukt, buller
och energi fastställs i tillståndsbeslutet. Detaljutformning av torkanläggningen bör sedan ske i samråd med tillsynsmyndigheten.

Utsläpp till vatten:
År 2001 klarades villkoret för P-tot. Under 2002 började det hårdare fosfor-
kravet på o,3 mg/l att gälla. Det var en del problem med fosforreningen
under andra kvartalet 2002, medelvärdet var 0,45 mg/l, vilket innebär att
riktvärdet för detta kvartal överskreds. Kvartal 1 och 3 har riktvärdet klarats
med god marginal och årsmedelvärdet för fosfor bedöms klaras.

För att förbättra fosforreningen har olika fällningskemikalier prövats, t ex
ekoflock som är aluminiumbaserat och järnklorid. Det är ännu inte klart vilken fällningskemikalie som kommer att väljas i fortsättningen.

För BOD7 är det inga problem att klara gränsvärdet för utgående vatten.
Hittills i år är medelvärdet 7,5 mg/l. För CODCr är medelvärdet 48 mg/l, vilket också är långt under riktvärdet.

Eftersom SBR-reaktorn togs i bruk först i april 2001 var de utgående kväve-
halterna som årsmedelvärde under 2001 högre änvad som anges som riktvärde i SNFS 1994:7 MS:75. Under 2002 har det under perioder varit svårt att klara riktvärdet på 15mg/l och medelvärdet för 2002 var den 11 november 17 mg/l. Det är viktigt att ett aktivt arbete sker för att få en bra
kväverening så att kraven i SNFS 1994:7 MS:75 kan uppfyllas.

Utsläppen till vatten kommer inta att påverkas av den torkanläggningen.
Nuvarande villkor för fosfor bör kvarstå, i enlighet med tekniska nämndens
yrkande.

Kemikaliehantering:
Alla kemikalier bör hanteras och förvaras så att risk för utsläpp till omgivningen minimeras. Lagring av kemikalier och farligt avfall skall ske på
tät, hårdgjord yta under tak. Flytande kemikalier och farligt avfall skall
Dessutom förvaras invallat. Invallningen skall rymma minst den största behållarens volym plus 10% av summan av övriga behållares volym. Sura
och basiska ämnen bör förvaras skilda ifrån varandra.

Utsläpp till luft/lukt:
Utsläppen av stoft från torkanläggningen bör begränsas så att halterna som
riktvärde inte överstiger 100 mg/m3 normaltorr gas.

Utsläppen från nya torkanläggningen måste renas i så hög grad att utsläppen
därifrån inte medför några luktolägenheter i omgivningen. I övrigt bör åtgärder
vidtas så att lukt från verksamheten minimeras. Uppstår luktolägenheter bör
åtgärder snarast vidtas för att motverka störningen.

Transporter:
I transportberäkningarna som gjorts förutsätts att avvattning av slammet
Kommer att ske i Slite avloppsreningsverk, något som inte sker i dagsläget.
Enligt ansökan kan avvattning beräknas ske inom en tioårsperiod. Eftersom
En avvattningsanläggning i Slite väsentligt skulle minska transportarbetet är
det angeläget att en omprövning av Slite avloppsreningsverk sker så snart
som möjligt.

För att minimera bullerstörningarna för närboende bör transporter till och från
Visby reningsverk i möjligaste mån ske under dagtid, 7-18.

Energi:
Energin till torkprocessen bör tas från förnyelsebara energikällor.

Buller:
Även om verksamheten idag inte är särskilt bullrande bör ett allmänt buller-
krav sättas enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller dvs. 50dB (A) dagtid (07-18), 45 dB (A) kvällstid (18-22) samt söndag och helgdag (07-18) och 40dB (A) nattetid (22-7) vid närliggande bostäder. Torkanläggningen bör vara så utformad att buller därifrån minimeras.



Avfall:
Mängden avfall som går till deponi bör minimeras.

Övrigt:
Det finns ett kontrollprogram för avloppsreningsverket som är fastställt
2000-03-17. Kontrollprogram för rötkamrarna är fastställt 1991-05-21. I och med omprövningen bör kontrollprogrammen revideras. Ett förslag till ett
samlat egenkontrollprogram för hela verksamheten bör skickas in till
tillsynsmyndigheten senast 6 månader efter det att beslut om tillstånd vunnit
laga kraft.

SÖKANDENS BEMÖTANDE

Bemötande av yttrande från Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Tekniska nämnden anser att föreliggande ansökan och villkor och därmed
tillhörande beslut skall ersätta tidigare beslut för verksamheten och yrkar
därför att formuleringen ?tidigare? i villkor A stryks. Villkoret A har följande lydelse:
Om inte annat följer av övriga villkor skall verksamheten, inklusive åtgärder
för att begränsa vatten-, mark- och luftföroreningar samt andra störningar
för omgivningen bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vald
Gotlands kommun tidigare och nu aktuella ansökningshandlingar och övrigt i
Ärendet angett eller åtagit sig.


MILJÖPRÖVNINGSDELEGATIONENS ÖVERVÄGANDE

Bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivningar och miljöfarlig verksamhet finns i huvudsak i miljöbalken och förordningen (1998:906) om
miljökonsekvensbeskrivningar samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Miljökonsekvensbeskrivning

Tidigare och utökat samråd har skett i god tid innan ansökan och miljö-
konsekvensbeskrivningen upprättades samt i den omfattning som behövs
med hänsyn tagen till verksamhetens art och omfattning. Miljöprövningsdelegationen finner därför att miljökonsekvensbeskrivningen
uppfyller de krav som ställs i 6 kap. 7 § miljöbalken.

Miljöprövningsdelegationen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen
Enligt kap. 69 § miljöbalken.





Miljöbalkens mål, 1 kapitel 1 §

Enligt miljöbalkens mål syftar bestämmelserna i miljöbalken till att främja
en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer
tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra
och bruka naturen är förenade med ett ansvar för att förvalta naturen väl.

I tillståndsprövningar skall miljöbalken tillämpas så att
1 människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller
annan påverkan.

2 värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas,
3 den biologiska mångfalden bevaras,
4 mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från
ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och

5 återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.

Miljöbalkens hänsynsregler, 2 kapitlet
Vid tillståndsprövning skall de förpliktelser som följer av miljöbalkens andra
kapitel, de så kallade allmänna hänsynsreglerna eller tillåtlighetsreglerna,
iakttas.

2 kap. 1§ bevisbörderegeln
Enligt bevisbörderegeln är det den som tänker bedriva en verksamhet som
omfattas av miljöbalkens regler som skall visa att de förpliktelser som
följer av 2 kap.miljöbalken också iakttas.

Detta innebär att det är den som söker ett tillstånd som skall visa att verksamheten kan och kan förväntas bedrivas på ett miljömässigt godtagbart
sätt i förhållande till hänsynsreglerna .

Villkor 1
Villkoret utgör det så kallade allmänna villkoret och innebär att bolagets
åtaganden i ansökan och miljkonsekvensbeskrivningen är bindande och
skall följas.

Miljöprövningsdelegationen anser att den inlämnade ansökan med tillhörande
miljökonsekvensbeskrivning visar att hänsynsreglerna uppfylls. Genom
särskilda rutiner för den fortlöpande redovisningen (årlig miljörapport)
garanteras tillsynsmyndigheten insyn i verksamheten.
2 kap 2 § kunskapskravet
Kunskapskravet innebär att den som bedriver en miljöfarlig verksamhet skall
skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn tagen till verksamhetens
omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada och olägenhet.

Särskilt hantering av farligt avfall kan ge upphov till omfattande skador på
människor och natur om den sker på ett felaktigt sätt eller om en olycka
skulle inträffa. Det är viktigt att de som arbetar med sådant avfall är välinformerade om avfallets egenskaper och farlighet för människor och miljö.

Miljöprövningsdelegationen vill betona vikten av att samtliga sysselsatta på
anläggningen skall ha utbildning i vad som krävs för att vid anläggningens
drift skydda sin egen och andra människors hälsa och miljön samt att arbets-
och säkerhetsinstruktioner skall finnas tillgängliga på anläggnignen. För att
uppfylla kunskapskravet skall alla som är sysselsatta i verksamheten känna
till innehållet i detta tillstånd.

2 kap 3 §, teknik, skyddsåtgärder och försiktighetsmått
Alla som bedriver en verksamhet skall utföra de skydsåtgärder, iaktta de
begränsningar eller vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att
förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skador eller
olägenheter för människors hälsa eller miljön. Är det fråga om yrkesmässig
verksamhet s kall verksamhetsutövaren använda bästa möjliga teknik.

I verksamheter som kan orsaka miljö- och hälsorisker måste man vara
Förutseende och arbeta förebyggande för att motverka risker och olägenheter.Speciellt när det gäller farligt avfall är det viktigt att ha beredskap
för olyckor som läckage av behållare, kemiska reaktioner eller brand.
Utsläpp av skadliga ämnen till omgivande luft, mark, yt- och grundvatten
eller utsläpp av släckvatten vid brandbekämpning är exempel på följdskador
som kan uppstå vid olyckor i anläggnigar där kemikalier, oljor och annat
farligt avfall förvaras.

Villkor 2
För anläggningar av Visby reningsverks storlek finns skäl att skärpa de
hittills gällande utsläppsvillkoren för det utgående renade avloppsvattnets
Innehåll av syreförbrukande ämnen. De erfarenheter från driften av reningsverket som redovisas i ärendet visar också att här föreskrivna be-
gränsningsvärden av 10 mg BOD7/l utan svårigheter kan innehållas.

Villkor 3
Innehållet av fosfor i utgående behandlat avloppsvatten från Visby renings-
verk begränsas till 0,3 mg/l i enlighet med Tekniska nämndens yrkanden i
ärendet.

Villkor 4
Tillförseln av kväve till haven har ökat kraftigt sedan sekelskiftet. Storskaliga
effekter av eutrofiering har dokumenterats i Östersjön. Ett av de av riksdagen
fastlagda miljökvalitetsmålen är ?ingen övergödning?. I ett av delmålen anges
att de svenska vattenburna utsläppen av kväv från mänsklig verksamhet till
haven söder om Ålands hav senaste år 2010 skall ha minskat med minst
30% från 1995 års nivå.

Krav på reduktion av kväve vid vissa typer av avloppsreningsverk gäller sedan den 31 december 1998 genom Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1994:7). För en anläggnig av Visby reningsverks storlek, m ed utsläpp i
Östersjön, innehåller föreskriften krav på begränsning av utsläppen ned till 15 mg/l eller 70% kvävereduktion. Begränsningskraven anges som riktvärden.

Miljöprövningsdelegationen noterar att dessa begränsningsvärden ännu inte
har uppnåtts vid Visby reningsverk. För att betona verksamhetensutövarens
skyldighet att vidtaga sådana försiktighetsmått och skyddsåtgärder att gällande utsläppsbegränsningar för verksamheten kan innehållas föreskriver
Miljöprövningsdelegationen att det riktvärde för kväve som anges i Naturvårdsverkets föreskrift skall gälla som gränsvärde för Visby avlopps-
Reningsverk från den 1 januari 2004.

Villkor 5
Miljöprövningsdelegationen anser att val och byte av fällningskemikalie skall
ske i samråd med tillsynsmyndighet.

Villkor 6, 7 och 8
Industriellt eller annat avloppsvatten får inte tillföras avloppsanläggningen i
sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion sätts
ned eller särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen, i avlopps-
slammet eller i recipienten.

Avloppsnätet bör successivt omläggas eller kompletteras för separat
avledning av spillvattnet, samt fortlöpande överses, underhållas och tätas
i syfte att så långt som möjligt begränsa tillflödet av grund- och dagvatten
till reningsverket.

Utifrån Naturvårdsverkets föreskrift om kontroll av utsläpp av avloppsvatten
(SNFS 1993:9 MS:64) ställs krav att bräddningskontroll skall ske. Detta gäller
bräddningar vid avloppsreningsverket såväl som ute i ledningsnätet. Orsaker
till bräddning kan vara driftstörningar och underhållsarbeten men också till-
försel av dagvatten från hårdgjorda ytor samt grund-, läck- och dränerings-
vatten i ledningsnätet. För att begränsa tillflödet av detta vatten bör avlopps-
ledningsnätet i Visby fortlöpande ses över och underhållas.



Som ledning för detta arbete bör en aktuell saneringsplan finnas. En aktuell
saneringsplan bör därför upprättas där det framgår omfattning och planering
av åtgärder på ledningsnätet framgår. Detta skall redovisas i den årliga miljö-
rapporten till tillsynsmyndigheten.

Villkor 9
Desinfektion av utgående avloppsvatten från reningsverket ska förtas i den
omfattning som tillsynsmyndigheten finner erforderligt.

Villkor 10
Rötning av slammet innebär att de totala slammängderna minskar samtidigt som energi frigörs och kan användas för uppvärmningsändamål. Slammets
Innehåll av patogena organismer minskar samtidigt som det innehåller
lättillgängliga närsalter och organiskt material vilket gör det rötade slammet
användbart som jordförbättringsmedel. Dock innebär rötningen att halten
inerta ämnen tex tungmetaller, kan öka genom att det totala slammängden
minskar samt avloppsvattnets renhetsgrad till reningsverket. Miljöprövnings-
delegationen anser att verksamhetsutövaren så långt som möjligt skall
nedbringa halterna av förekommande tungmetaller oavsett om slammet skall
deponeras, pelleteras eller utnyttjas till jordbruksändamål.

För driften av rötkammaren skall åtgärder vidtas för att avskilja fasta förorenignar i slam från andra reningsverk samt förtjocka slammet innan det tillförs rötkammaren. Åtgärder skall vara vidtagna innan mottagning av slam får ske. Om luktolägenheter uppkommer i omgivningen i samband med transport, mottagningen eller behandling av slammet skall kommunen vidta lämpliga åtgärder för att motverka olägenheterna.

Tekniska nämnden bör aktivt verka för att rötslammet tas om hand på ett
resurshushållande och miljöriktigt sätt. En handlingsplan bör upprättas där andra användningsändamål än pelletering bör utredas. Fosfor är en ändlig
resurs och bör i framtiden utvinnas ur slammet. Samtidigt bör man söka separera flödet till rötgaskammaren för att få ett så ?rent? slam att det kan åteföras till jorden. Nämnden bör därvid verka för att slammet skall hålla sådan kvalitet så att nedanstående värden klaras:

Bly 100 mg/kgTS
Kadmium 2 mg/kg TS
Koppar 600 mg/kg TS
Krom 150 mg/kg TS
Kvicksilver 2,5 mg/kg TS
Nickel 100 mg/kg TS
Zink 1 500 mg/kg TS

Deponering eller mellanlagring av rötat slam skall ske på plats som godkänts för ändamålet.

Villkor 11
Från torkprocessen kan förväntas att organiska föreningar som finns i slammet kommer att avgå till luft. Sådana utsläpp skall begränsas med bästa teknik. Finpartikulära slamrester kan t ex effektivt avskiljas med hjälp av en
cyklon och återföras till torken. Om cyklonen följs kondenseringen av torkgaserna , kan resterande partikulärt material samt vattenlösliga, luktande föroreningar avskiljas. Kvarstående luktande föreningar kan avskiljas t ex
med ett biofilter.

Miljöprövningsdelegationen överlåter åt tillsynsmyndigheten att besluta om den närmare utformningen av slamtorkningsanläggningen och att vid behov förskriva om nödvändiga åtgärder för att begränsa riskerna för störningar från verksamheten.

Villkor 12
Buller från anläggnigen kan upplevas som störande av närboende. Normalt utgörs störningskällan av tansporter, fläktar m.m. För verksamheter av detta slag brukar Naturvårdsverkets råd och riktlinjer 1978:5 för nyetablerad verksamhet tillämpas (riktvärden för extremt industribuller). Riktvärdet skall gälla såväl för veksamhetens befintliga som nya anläggningar.

Miljöprövningsdelegationen anser att om det visa sig att riktvärdena för buller överskrids, verksamhetsutövaren skall vidta åtgärder för att minska bullret.

Villkor 13
Återvinning av material förutsätter att avfallsslag sorteras och lagras åtskilda. All lagring av kemikalier och farligt avfall bör ske på permanent iordningsställda uppställningsplatser/förvaringsplatser. Förvaringen skall ske på tätt underlag och vara skyddad mot nederbörd för att föroreningar inte skall kunna spridas med avrinningen till omgivningen. Flytande kemikalier och farligt avfall skall dessutom vara invallade för att möjliggöra uppsamling av avfallet (kemikalierna) även om en behållare går sönder och töms helt. Invallningar måste därför rymma minst den största behållarens volym plus 10 % av summan av övriga behållares volym. Invallningen skall förses med nederbörsskydd för att vara funktionella. Substanser som kan reagera kemiskt skall förvaras väl avskilda och med skilda invallningar. Förvaringsplatser f ör farligt avfall skall markeras tydligt varvid det skall framgå var olika avfallsslag skall förvaras. Miljöprövningsdelegationen anser att hela anläggningen skall vara inhägnad och att farligt avfall skall vara inlåst när det är under uppsikt av personal på anläggningen.




2 kap 4 §, lokalisering
Enligt miljöbalken skall platsen för en verksamhet väljas så att verksamheten kan bedrivas med minsta intrång för människors hälsa och miljön. Platsen skall också vara lämplig med hänsyn till balkens mål (1 k ap) och hushållningsbestämmelser (3 kap och 4 kap).

Enligt 16 kap 4 § miljöbalken får tillstånd inte meddelas i strid mot gällande detaljplan eller områdesbestämmelser.

Lokaliseringen strider inte mot gällande planer:

Reningsverket har bedrivit sin verksamhet på fastigheten sedan slutet av 1960-talet och i enlighet med gällande miljökrav och tillståndsvillkor. Lokaliseringen av denna verksamhet bedömdes vid den tidigare tillståndsprövningen. Avståndet från bebyggelse till reningsverket är ca 400 meter. I naturvårdsverkets allmänna råd 1995:5 ?Bättre plats för arbete? anges att riktvärdet för skyddsavstånd till reningsverk dimensionerade för en verksamhet över 20 000 personekvivalenter bör det vara 1 000 meter.

Miljöprövningsdelegationen bedömer dock, med erfarenhet från tidigare drift, att närboende inte torde utsättas för större störningar från anläggningen. Miljöprövningsdelegationen bedömer att skyddsavståndet är tillräckligt för fortsatt verksamhet.

Sökanden har presenterat tydliga kriterier för lokaliseringsavvägningen. Alternativa platser har presenterats och bedömts översiktligt. Med hänsyn tagen till platsens beskaffenhet, läge, tillgänglighet bedöms valet av plats för verksamheten som god hushållning ur allmän synpunkt. Platsen för anläggningen är belägen på tillräckligt avstånd från närmaste bostadsbebyggelse och verksamhet.

Miljöprövningsdelegationen konstaterar att området omfattas av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård. Detta innebär att området skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön enligt 3 kap 6§ miljöbalken och natur- och kulturvärdena enligt 4 kap miljöbalken med särskilt beaktande av friluftslivets intressen. Åtgärder får inte medföra påtaglig skada på riksintressena. Eftersom det redan idag drivs ett reningsverk på den aktuella platsen kommer den planerade verksamheten, enligt Miljprövningsdelegationens mening, inte att innebära någon större förändring jämfört med nuvarande förhållanden avseende natur- och kulturvärdena samt friluftslivets intressen. Miljöprövningsdelegationen bedömer att den planerade verksamheten inte kommer att medföra någon påtaglig skada på riksintressena eller störning på landskapsbilden.


Enligt 2 kap 4§ första stycket MB skall för en verksamhet väljas en sådan plats som är lämplig bland annat med hänsyn tagen till miljöbalkens mål och bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden. I andra stycket föreskrivs vidare att en sådan plats skall väljas att ändamålet uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.

Miljöprövningsdelegationen bedömer sammanlagt att den föreslagna lokaliseringen av anläggningen är lämplig med avseende på såväl intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön som med hänsyn tagen till balkens mål och hushållningsbestämmelser.

2 kap 5 §, hushållning och kretslopp
Alla som bedriver en verksamhet skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnyelsebara energikällor användas.

Ur resurshushållningssynpunkt bör avfall, i den mån det är möjligt, återanvändas, återvinnas eller användas för energiutvinning.

Miljöprövningsdelegationen anser ett reningsverk med rötgaskammare för hantering och behandling av avfallet är helt i linje med miljöbalkens mål liksom att torka slammet till pellets med den biogas som utvinns i reningsverket. Energimässigt åtgår mindre energi att torka slammet än det energiinnehåll som finns i det pelleterade slammet. Målsättningen är dock att produkten i första hand ska användas som jordförbättringsmedel på åker- och skogsmark men om detta inte går kommer produkten att förbrännas.

2 kap 6 §, produktvalsprincipen
Den som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet skall undvika att använda sådana kemiska produkter som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter som kan antas vara mindre farliga.

Produktvalsprincipen innebär att produkter som kan befaras medför risker för människors hälsa eller miljön skall ersättas med produkter som kan antas vara mindre farliga.

Miljöprövningsdelegationen godtar verksamhetsutövarens uppgifter och bedömer att denna hänsynsregel är uppfylld.

2 kap 7 §, skälighet
Kraven på hänsyn enligt ovan 2-6§§ gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Avvägningen får inte medföra att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap MB åsidosätts.

Vid prövningen av fastställande av villkor skall en skälighetsbedömning göras. Detta krav gäller endast i den utsträckning det inte är orimligt med hänsyn till miljövårdsnyttan jämfört med kostnaden.

Enligt Miljöprövningsdelegationens mening kan de ovan ställda kraven/villkoren enligt 2-6 § inte anses orimliga.

2 kap 8 §, ansvar att avhjälpa skada
Den som orsakar en skada på miljön ansvarar för att den skall avhjälpas.

Enligt Miljöprövningsdelegationens mening skall verksamhetsutövaren i god tid anmäla till tillsynsmyndigheten när verksamheten i sin helhet eller någon del den upphör. Anmälan skall göras för att säkerställa att återställningsarbetet sker på ett tillfredsställande sätt. Verksamhetsutövaren skall vidare i samråd med tillsynsmyndigheten undersöka om marken på fastigheten är förorenad och i så fall också ansvara för att området efterbehandlas.

Kontroll
I 26 kap 19 § MB anges att den som bedriver verksamhet som kan befaras medföra olägenhet för människors hälsa eller påverka miljön fortlöpande skall planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar.

Villkor 14
För att kontinuerligt kunna följa upp verksamheten och därigenom få möjlighet att minimera eventuella störningar i miljön, är det av stor vikt att det finns ett aktuellt kontrollprogram för verksamheten. I kontrollprogrammet skall bland annat redovisas hur egenkontrollen kommer att genom föras. Av kontrollprogrammet skall framgå hur tillsyn, besiktning och kontroll såsom utsläppskontroll med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod skall ske.

Miljöprövningsdelegationen anser att ett förslag till kontrollprogram skall ges in till tillsynsmyndigheten senast 6 månader efter det att detta beslut har vunnit laga kraft.

Miljökvalitetsnormer
Tillstånd får enligt 16 kap 5 § miljöbalken inte meddelas för en ny verksamhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds. Miljöprövningsdelegationen bedömer att den planerade verksamheten inte kommer att medverka till att någon miljökvalitetsnorm överträds.



Tidsbegränsning
1 16 kap 2 § miljöbalken stadgas att bland annat tillstånd får lämnas för begränsad tid. Krav på tidsbegränsade tillstånd finns bland annat i ett antal EG-direktiv (t ex grundvattendirektivet 80/86) men även i andra internationella åtaganden. En tillståndsmyndighet bör därför i varje enskilt fall avgöra om tillståndet skall tidsbegränsas. I förarbetena till miljöbalken (prop. 1997/98:45) uttalas bland annat att för verksamheter som orsakar stor miljöpåverkan och där exempelvis stor risk för förorening av grundvatten föreligger skall tillståndet kunna tidsbegränsas. Detsamma gäller för verksamheter där teknik och kunskaper utvecklas snabbt. Miljöprövningsdelegationen bedömer att det vid här aktuell verksamhet inte finns skäl att tidsbegränsa tillståndet.

Slutsats
Miljöprövningsdelegationen anser sammanfattningsvis att, om sökandens åtaganden och av Delegationen föreskrivna villkor iakttas, verksamheten går att förena med de allmänna hänsynsreglerna och målen i miljöbalken samt med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark och vattenresurserna samt att den för området gällande kommunala översiktsplanen. Tillstånd skall därför lämnas till verksamheten.





BESLUT OM KUNGÖRELSEDELGIVNING, SE BILAGA 1.

UPPLYSNINGAR OM HUR MAN ÖVERKLAGAR, SE BILAGA 2.


Beslut i detta ärende har fattats av Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen. I beslutet har deltagit Nils Strehlenert, ordförande och Åke Mauritzson, miljösakkunnig, Föredragande har varit Eva Hallström.




Nils Strehlenert Åke Mauritzson


Eva Hallström




Bilagor:
1. Beslut om kungörelsedelgivning
2. Hur man överklagar till Miljödomstolen



Kopia till:
MHN
NS,
ÅM,
EH



Bilaga 1

Hur man överklagar till Miljödomstolen

Om Ni är missnöjd med beslutet från Länsstyrelsens Miljprövningsdelegation kan Ni överklaga detta hos Miljödomstolen vid Stockholms tingsrätt.

Det gör Ni genom att i brev till Miljödomstolen:

¤ tala om vilket beslut Ni överklagar, te x genom att ange ärendets nummer (diarienumret)

¤ redogöra för dels varför Ni menar att Länsstyrelsens beslut är felaktigt, dels hur Ni anser att beslutet skall ändras.

¤ om Ni är ägare till berörd fastighet bör även fastighetsbeteckningen anges.

Ni undertecknar brevet, förtydligar namnteckningen och uppger postadress och telefonnummer.

Om Ni har handlingar eller annat som Ni anser stöder Er ståndpunkt, så bör Ni skicka med det.

Ni kan givetvis anlita ombud att sköta överklagandet åt Er.

Brevet skall lämnas eller skickas till Länsstyrelsen och inte till Mijödomstolen

Länsstyrelsens adress och telefonnummer är

Länsstyrelsen Telefon Telefax
621 85 Visby 0498-29 21 00 0498-21 72 89

Länsstyrelsen måste ha fått Ert brev inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet, annars kan Ert överklagande inte tas upp.

Om Ni vill ha ytterligare upplysningar kan Ni vända Er till Länsstyrelsen.






Bilaga 2




Beslut om kungörelsedelgivning

Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation beslutar att delgivning av förevarande beslut skall ske genom kungörelse enligt delgivningslagen, varvid följande åtgärder skall vitas:

1. Beslutet hålls tillgängligt på Länsstyrelsen,Strandgatan 2, Visby
2. Kungörelse om beslutets huvudsakliga innehåll samt om var och när det hålls tillgängligt införs inom tio dagar härefter i Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar.
3. Avskrift av kungörelsen (manus) fogas till det beslutsexemplar som nämnts i 1 samt sänds till sökanden och till Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Gotlands kommun.



Nils Strehlenert
Ordförande





Beställare ANNONSORDER OCH MANUS
Länsstyrelsen Datum Dnr
2.6.2003 551.1092.02


Postadress Enhet/motsv
621 85 VISBY Livsmiljöenheten/miljöskydd


Handläggare/kontaktman
Eva Hallström

Telefon
0498-29 20 44

Annonens betalas av (ange namn och adress för enskild) Tidningens namn och postadress

Gotlands Kommun Gotlands Allehanda
Tekniska nämnden
621 81 Visby Gotlands Tidningar


Annonsen införs i
Ortstidning vid utrymme för kungörelse

Annonsen skall införas vecka nr (alternativt bestämt datum)

Snarast !

OBS! Biläggsexemplar av annonsen önskas!

Anmärkningar

OBS! Länsstyrelsens vapen skall vara med!

Ämnesområde ortstidning
Meddelande

Annonsrubrik ortstidning
Miljöskyddsärende

Text
KUNGÖRELSE
Länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation har i beslut den 28 maj lämnat Gotlands kommun Tekniska nämnden tillstånd enligt miljöbalken till en behandla och släppa ut avloppsvatten från Visby avloppsreningsverk med tillhörande ledningsnät, driva en torkanläggning för slam och ta emot externslam och visst annat avfall från enskilda avloppsanläggningar, andra kommunala reningsverk, samt annan industri för behandling i rötgaskammaren. Tillståndet är förenat med villkor. Delegationen har samtidigt beslutat godkänna den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ingivits i ärendet.
beslutet hålls tillgängligt på Länsstyrelsens livsmiljöenhet, Strandgatan 2 i Visby.

Beslutet kan överklagas till Miljödomstolen, genom skrivelse som ska ha kommit in till Länsstyrelsen i Gotlands län, 621 85 Visby, senast 30 juni 2003. Diarienummer 551-1092-02 bör anges.