Det kommunalekonomiska utjämningssystemet är statens sätt att utjämna skillnader och skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan Sveriges kommuner och också mellan Sveriges regioner. Nu ska det systemet ses över och regionledningen har framfört sina synpunkter. 

 

 – För Region Gotland är det helt avgörande att utredningen förstår den särskilda utmaning det innebär att vara landets minsta region samtidigt som vi är landets enda ö-region. Kostnadsutvecklingen i sjukvården gör det svårt att klara det kommunala uppdraget; så är det ingen annanstans. Sverige skulle behöva ha en ö-politik som säkerställer förutsättningarna för landets öar i allmänhet och Gotland i synnerhet, säger Meit Folin (S), regionstyrelsens ordförande. 

 

Tanken är att Sveriges kommuner och regioner ska kunna ge sina invånare likvärdig service, oberoende av inkomster eller strukturella skillnader. Beroende av kommuninvånarnas ålderssammansättning, omsorgsbehov eller kommunernas geografiska skillnader varierar kostnaderna att bedriva verksamhet.

 

– Sammanfattningsvis kan man säga att ö-läget kombinerat med den begränsade 

befolkningsmängden gör att utmaningarna för Region Gotland är stora och helt 

unika. Vi önskar nu att man ska ta särskild hänsyn till vår situation när systemet ska ses över, säger Andreas Unger (M), regionstyrelsens andra vice ordförande.

Det isolerade läget innebär bland annat att hälso- och sjukvården på Gotland alltid måste ha beredskap att klara akutsjukvården själv, eftersom transporter inte alltid är möjliga på grund av tidsmässiga skäl eller att transporten inte är möjlig på grund av vädret. Om inte hälso- och sjukvården på Gotland skulle ha denna beredskap, skulle otryggheten för invånarna på Gotland vara allt för stor. 

 

– Gotland behöver givet ö-läget ha en större sjukvårdsorganisation än vad befolkningsunderlaget motiverar. Det innebär att vi står med omfattande merkostnader som vi inte ges en rimlig statlig kompensation för och som även under normala ekonomiska omständigheter riskerar tränga ut det kommunala uppdraget. Vi skulle behöva ha ett befolkningsunderlag på minst 200 000 personer för att bättre kunna finansiera det här själva, säger Filip Reinhag (S), hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande.

Senast den 3 maj 2024 ska utredningen redovisas. Syftet med det här inledande mötet var att informera utredningen om att Region Gotland avser att ta fram ett underlagsmaterial där man beskriver vad regionen menar med ö-lägeskostnader och att det utifrån det faktumet finns speciella förutsättningar.  

 

Förvaltningarna har nu fått i uppdrag att identifiera och om möjligt kostnadsberäkna de merkostnader man anser sig ha på grund av ö-läget. Ett genomarbetat underlag för dialog med utredningskommittén ska vara klart i början av september.

 

Region Gotland representerades under dagens möte av: regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S), 1:e vice ordförande Andreas Unger (M), 2:e vice ordförande Eva Nypelius (C), hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Filip Reinhag (S), tf. regiondirektör Torsten Flemming, ekonomidirektör Ulrika Jansson samt hälso- och sjukvårdsdirektör Marie Loob.