Hur folkhälsan utvecklas på Gotland följs sedan många år genom deltagande i den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på Lika Villkor (HLV). Rapporten tas idag upp som en informationspunkt i regionstyrelsens möte.
- Vi ser i årets statistik att Gotland fortfarande har obefogade hälsoklyftor. Däremot har klyftorna inte ökat under pandemin, vilket vi var oroliga för. Skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i samhället har alltså inte ökat, men det sociala deltagandet har gått ned i hela befolkningen och stillasittandet har ökat framförallt i grupper som har störst risk för det, till exempel hos personer i åldrarna 16-29 och 45-65 år, och bland personer med låg hushållsinkomst. Psykiska besvären har även ökat bland barn och unga. Samtidigt har många blivit mer fysiskt aktiva, säger Veronica Hermann, folkhälsostrateg.
Resultaten för Gotland 2022 visar som vid förra mätningen att en stor andel av befolkningen upplever en bra hälsa och högt psykiskt välbefinnande. Rapporten visar däremot på skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället, utifrån till exempel kön, ålder, etnicitet, funktionsförmåga och socioekonomisk position i samhället (utifrån utbildning, inkomst och yrke).
Dessa skillnader kan inte helt förklaras av biologiska faktorer utan är påverkade av social status i samhället, genom sämre tillgång till resurser som påverkar hälsan gynnsamt. Låg social status i samhället skapar också stress som leder till ökad mottaglighet för sjukdomar och minskad motståndskraft mot påfrestningar av olika slag.
Resultatet visar att ungefär var femte person i befolkningen varit utsatt för kränkande behandling, upplever otrygghet respektive låg tillit till andra människor och cirka var fjärde person har lågt socialt deltagande. Bedömningen görs att psykiska besvär troligtvis ökat bland barn och ungdomar under de senaste åren. Däremot finns inte belägg för ökad psykisk ohälsa hos vuxna och antal suicid har inte ökat. Glädjande framkommer det i rapporten att andelen personer i befolkningen som rör sig minst 150 minuter i veckan har ökat.
- Vi ser att det sociala deltagandet inte har återhämtat sig sedan coronapandemin. Samtidigt vet vi att det är viktigt för hälsan att träffa och umgås med andra. Många av oss behöver öva på att träffa andra människor igen och åter engagera oss till exempel i föreningsverksamhet och sociala sammanhang som vi upphört med under pandemin, säger Veronica Hermann.
Precis som före pandemin behövs ett fortsatt arbete med främjande och förebyggande insatser för att stärka hälsa, sociala faktorer och hälsosamma levnadsvanor i hela befolkningen, men mest bland personer med störst risk för ohälsa.
För att kompensera för de senaste årens negativa förändringar behövs:
- än mer fokus på barn och ungas psykiska hälsa, till exempel genom insatser för stärkt psykiskt välbefinnande,
- insatser för minskat stillasittande i grupper med störst risk för det
- insatser för ökat socialt deltagande i hela befolkningen.
