BUN godkände verksamhetsberättelsen för 2022
Ledamöterna i BUN behandlade idag nämndens verksamhetsberättelse. Resultatet för nämnden 2022 slutade på 13,8 miljoner kronor plus, jämfört med prognosen i delårsrapport två i augusti som pekade på ett negativt resultat på 14 miljoner kronor. Skälet till förändringen är extra budgetförstärkningar och tillskott på 35,4 miljoner kronor nämnden fick för bland annat ett förväntat stort inflöde av barn och elever som inte infriats i den grad som prognosticerats för samt även extra statsbidrag på grund av pandemin och den så kallade Skolmiljarden på sammanlagt 18,6 miljoner kronor. Med i ekvationen finns också resultatförbättringar på cirka sex miljoner kronor på enhetsnivå. Semesterlöneskulden på 2,7 miljoner kronor bidrog också till det förbättrade resultatet.
Kompetensförsörjning fortsätter att vara en stor utmaning för nämndens verksamheter – inte minst när det gäller att hitta behöriga lärare till för- och grundskola och enheter som ligger utanför Visby.
Det pågår insatser för att säkerställa bemanningen, men konkurrensen om arbetskraft är hög. Förväntningarna på lönenivåer är hög och det har blivit allt svårare att hålla ihop lönebilden. Grundskolan uppges behöva arbeta mer med kompletterande kompetenser för att ge ett färre antal legitimerade lärare möjlighet att fokusera på sitt kärnuppdrag.
Coronapandemin och kriget i Ukraina fortsätter att påverka nämndens verksamheter. Den stigande inflationen och ökade kostnader påverkar nämndens verksamheter. Bland annat ökade matkostnader och förseningar i periodiska underhåll.
- Verksamhetsberättelsen visar på mycket av det goda arbete som görs i nämndens verksamheter. Gotland har bra förskolor och skolor, och över tid har kunskapsresultaten varit stigande och något bättre jämfört med riket. Men det finns utmaningar med att bibehålla den goda kvaliteten och de goda resultaten. De två största utmaningarna är fortsatt kompetensförsörjning och ekonomi. Det positiva resultatet för föregående år kan till stor del hänföras till statsbidrag från den tidigare regeringen, säger Oscar Lindster (S), barn- och utbildningsnämndens ordförande.
Nämnden fastställde sin tioåriga investeringsplan
BUN fastställde idag sin investeringsplan för perioden 2024-2033 som beskriver behovet av investeringar och periodiskt underhåll. Det totala investeringsbehovet under perioden uppgår till cirka 589 miljoner kronor. Främst handlar det om nybyggnation, verksamhetsanpassningar, renovering och möbler/inventarier.
150 miljoner har i planen avsatts för en ny två- eller tre-parallellig skola för upptagningsområdet Visborg, Vibble och Västerhejde. Det finns även behov av att bygga två nya förskolor på Visborgsområdet till en kostnad på 92 miljoner kronor. Därtill finns det behov av två nya idrottshallar för skolorna i Visby och Roma till en kostnad på 50 miljoner kronor vardera.
- De största investeringsbehoven i närtid finns i Visbyområdet med nya Alléskolan och ny förskola i Väskinde där byggnationen redan startat. Men i planen finns även nya förskolebyggnader i Dalhem och Sanda 2025. Sedan har vi ett pussel att lägga framöver när det gäller Visborgs-, Vibble- och Västerhejdeområdet, säger Oscar Lindster (S), barn- och utbildningsnämndens ordförande.
Nya faddrar har utsetts
BUN beslutade idag vilka ledamöter och ersättare som ska vara faddrar för nämndens olika verksamheter. Fadderskapet innebär att ta extra ansvar för att följa verksamheten man är fadder för. Nämnden iscensatte faddersystemet i oktober år 2015.
- Fadderverksamheten är en mycket viktig möjlighet för nämndens ledamöter att komma ut i verksamheten och träffa personalen, och likaledes att personalen får träffa ledamöterna, säger Oscar Lindster (S), barn- och utbildningsnämndens ordförande.
