Prognosen för helåret 2022 är baserad på augusti månads utfall. Resultatet är en förbättring i jämförelse med den senaste prognosen i delårsrapport 1 i april månad där det beräknades sluta på minus 18,4 miljoner kronor. Det förbättrade resultatet beror framför allt på ett tilläggsanslag på 8,6 miljoner från regionfullmäktige för ökade elevflöden.
Den kommunala förskole- och grundskoleverksamheten visar sig även i delårsrapport 2 ha fler barn och elever än vad som budgeterats för enligt tidigare inlämnad barn- och elevprognosen. Det handlar om en underbudgetering på 3,3 miljoner kronor.
Delårsrapport 2 visar att grundskolan har en negativ prognos på drygt 14,2 miljoner kronor. En negativ prognos lämnas även av särskolan på cirka 2,7 miljoner kronor och av avdelningen för stöd och utveckling på minus 340 000 kronor. Förskolan har däremot lämnat en positiv prognos på drygt 5,4 miljoner kronor.
Förvaltningen fick i juni i uppdrag att utnyttja två miljoner kronor av eget kapital för att minska de negativa effekterna av underskottet för särskolan.
Den största utmaningen för nämndens verksamheter förutom ekonomin, beskrivs i delårsrapport 2 vara kompetensförsörjningen – att hitta behöriga och legitimerade lärare till varje skola.
Mottagandet av flyktingar till följd av kriget i Ukraina har påverkat nämndens verksamheter och framför allt Modersmålsenheten under våren. Den centrala mottagningen Lotsens ordinarie verksamhet har fått utökas till det dubbla för att kunna ta emot ukrainska barn- och ungdomar - cirka 60 barn och elever i för- och grundskolor.
BUN beslutade att godkänna rapporten, efter en mindre redaktionell ändring.
Nämnden beslutade också att begära om tilläggsanslag på 5,5 miljoner hos regionfullmäktige för verksamhetsåret 2022 till följd av de konsekvenser kriget i Ukraina för med sig. Tilläggsanslaget ska fördelas med fyra miljoner för modersmålsverksamhetens arbete med mottagande av flyktingar samt 1,5 miljoner för ökade bränslekostnader för skolskjutsar. Förvaltningen ges med anledning av underskottet i uppdrag att fortsätta arbetet med åtgärder för att nämnden ska nå ekonomisk balans.
BUN vill också att förvaltningen snabbar på översynen av lednings- och skolorganisationen för Visby.
Nämnden beslutade om modell för socioekonomisk resursfördelning
BUN beslutade i dag att använda de uppdaterade socioekonomiska indexen enligt SCB:s riksmodell för den socioekonomisk resursfördelning för för- och grundskolor för åren 2023 till 2024. Kommuners kompenserande resursfördelning till skolor är ett medel för att uppnå målet att alla elever ska få tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet - att resursfördelningen anpassas utifrån elevers olika behov och förutsättningar. Det handlar bland annat om att uppväga skillnader i barns och elevers bakgrund.
Stödet till mindre skolor på landsbygden ska ses över
BUN beslutade idag att ge förvaltningen i uppdrag att se över stödet till mindre skolor på landsbygden för justeringar utifrån ändrat uppdrag samt för att kunna erbjuda likvärdig utbildning.
Förvaltningen gavs också i uppdrag att i samband med översynen analysera möjligheten till särskilt stöd till mindre enheter inom förskolan. Förvaltningen ska återkomma i ärendet till internbudgetarbetet.
Nämnden reviderade kompetensförsörjningsplanen
BUN fastställde idag kompetensförsörjningsplanen för utbildnings- och arbetslivsförvaltningen åren 2022-2023. Den beskriver hur förvaltningen ska arbeta med kompetensförsörjningen de kommande åren. I planen konstateras att Gotland är den kommun i Sverige med den relativt sett största rekryteringsutmaningen på lärarsidan.
Störst nationell lärarbrist inom BUN:s ansvarsområde spås för ämneslärare 7–9. Det bedöms även bli viss brist på förskollärare och grundlärare med inriktning mot årskurs 4–6 år 2035.
Strategierna för att klara kompetensförsörjningen beskrivs vara att behålla medarbetare genom attraktiva, hållbara och inkluderande arbetsplatser, att använda kompetenser på rätt sätt, vidareutbilda medarbetare inom speciellt bristyrken, etablera fler samarbeten med lärosäten och andra aktörer, pröva nya lokala sätt att organisera arbetet (till exempel genom att överföra arbetsuppgifter till alternativa kompetenser), nyansera bilden av skolan och hur det är att jobba där samt arbeta med träffsäker kommunikation och rekrytering.
Nämnden tog del av resultatet från skolvalet
Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen rapporterar årligen till BUN om utfallet av senaste skolvalet till förskoleklass. Statistiken visar att det var 640 elever som omfattades av detta våren 2022. 542 av dessa valde kommunal förskoleklass och av dessa valde 114 elever en annan kommunal skola än sin hemskola – en andel som motsvarar 21 procent. Samma trend som tidigare år syns när det gäller att välja en fristående skola - cirka 16 procent valde detta alternativ år 2022.
BUN beslutade att ta emot informationen.
Förstudie ska starta om Sanda förskola
BUN gav idag utbildnings- och arbetslivsförvaltningen i uppdrag att dra i gång en förstudie kring Sanda förskola. Detta mot bakgrund av lokalsituationen med tillfälliga bygglov som löper ut 2025, att lokalerna i före detta lärarbostaden är undermåliga liksom lokalerna inne i grundskolans byggnad, där förskolan huserar. Förstudien ska utreda framtida lokallösningar och ta fram olika alternativ – att bygga ut och ersätta nuvarande tillfälliga lösningar eller etablera ny förskola med fem avdelningar.
Nämndens kallelse återfinns på: www.gotland.se/bunkallelser
