Fram till och med den 25 april pågår det samråd där medborgarna kan komma med synpunkter på det förslag som regionen har tagit fram. Grönplanen är en handlingsplan som ska ligga till grund för hur vi ska ta hand om och sköta vår grönstruktur.
Johanna Snöbohm, projektledare, menar att det är viktigt att skapa engagemang bland medborgarna:
- Vi vill att tjänstemän och politiker ska ha ett väl förankrat beslutsunderlag att jobba med. Samrådet ger alla en chans att både påverka och förbättra det förslag som regionen har tagit fram, säger hon.
Varför är det så viktigt som medborgare att tycka till?
- Därför att naturen påverkar oss alla, hela tiden, även när vi inte tänker på det. På väg till och från jobb och skola, på promenaden, på träningen, på ridturen eller under promenaden i parken. Hur regionen planerar och tar hand om sin mark påverkar omgivningen och hur grönstrukturen mår. Genom att tycka till har medborgarna inflytande i hur det ska se ut och hur det ska gå till.
Vi har alltså ingen grönplan i dag?
- Nej, det här är något helt nytt för Region Gotland. Flera andra kommuner har redan börjat ta fram grönplaner.
Är vi sena?
- Nej, det är vi inte. Naturvårdsverket och Boverket har precis tagit fram en vägledning för hur man kan ta fram grönplaner så vi är snarare tidiga som redan är klara med ett förslag.
Har Region Gotland samarbete med andra kommuner?
- Vi har hämtat inspiration från andra och tagit det som vi tyckt är viktigt för Gotland. Men vi har en unik natur jämfört med många andra kommuner. När andra kommuner jobbar med att bevara och skapa naturvärden jobbar vi mer med att bevara våra redan höga naturvärden, säger Johanna Snöbohm.
Vad är det som gör Gotlands natur så unik?
- Att vi är en ö isolerad från fastlandet är en av anledningarna till att naturen utvecklats på ett unikt sätt. En del växtarter som finns på Gotland finns ingen annanstans i Sverige. Några växer exempelvis endast kring medelhavsområdet och på Gotland.
Vilka är de största framtidsutmaningarna?
- Det är en enorm förlust av biologisk mångfald i världen, bland annat på grund av klimatförändringar. Vi inom Region Gotland måste vara delaktiga och ta ansvar för det här.
Där kommer grönplanen in i bilden?
- Ja, när det blir ett tryck på naturen som den inte är van vid, då behöver vi starka ekosystem som kan stå emot och återhämta sig.
Hur påverkas naturen av det stora behovet av att bygga på Gotland?
- Viljan att bygga och att göra det i samspel med höga naturvärden och andra intressen är en stor utmaning i sig, men det går att göra det hållbart om man planerar för grönstrukturen samtidigt med den andra strukturen, i både planering och beslutsfattande.
Hur stort är gotlänningarnas naturintresse?
- Känslan när man följer sociala medier är att intresset lyfts i och med klimatfrågorna, men intresset för biologisk mångfald skulle gärna få vara större, eftersom det är grunden till att få starka ekosystem som ger oss ekosystemtjänster. Jag upplever att det är viktigt för gotlänningarna att värna naturen. Friluftslivet betyder mycket för många och skogs- och jordbruket lever ständigt med och av naturen.
Vad innebär det?
- Att vi har ren luft, att vi får rent vatten, att vi har pollinerande insekter som mår bra, att vi har flödesreglering. Alltså att naturen klarar av att ta hand om höga vattenflöden när vi har kraftiga regn och skyfall. Att vi har vegetation som ger oss ett bättre lokalklimat när det blir allt varmare i städer och andra tätbebyggda områden, säger Johanna Snöbohm och fortsätter:
- Sedan finns det även viktiga kulturella ekosystemtjänster som ger oss upplevelsevärden. Vi mår bra av att vara i naturen och det ger andra vinster i samhället, både ekonomiskt och för vår hälsa. Vi producerar bättre, vi lär oss bättre. Det finns många vinster som vi får ut av naturen.
Berör grönplanen hela Gotland?
- Nej, vi har inte i detalj kunnat kartlägga ett så stort område utan har fokuserat på tätorterna. Det gör vi för att grönplanen tas fram för att Region Gotland ska veta hur man ska ta hand om sin egen mark och det mesta av den finns i och kring tätorterna.
Är du beredd på debatt och kritik när planen nu går ut på samråd?
- Ja, det är jag! Jag hoppas att det kommer vara en het debatt och livlig diskussion så att vi får in många värdefulla synpunkter. Vi vill veta vad vi kan göra bättre. Om alla bara håller med, då skulle politiken kunna anta planen redan i dag, säger Johanna Snöbohm.
När kan grönplanen antas?
- Om allt går enligt plan så kan regionfullmäktige klubba igenom den redan under 2022.
Vad händer efter det?
- Då ska den införas i verksamheten och det finns redan mål och strategier som vi ska jobba efter.
Kommer medborgarna att märka att vi har en grönplan?
- Det kanske inte är så att alla märker att det är grönplanen som påverkar, men man märker att det händer positiva saker i och kring tätorterna. De sakerna kan mycket väl komma ifrån grönplanen, säger Johanna Snöbohm.
