Region Gotland
Reception och regionupplysning
Visborgsallén 19
621 81  Visby
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: regiongotland@gotland.se Lämna dina synpunkter
Projektprocess från idé till analys eller förstudie, planering, genomförande, avslut och effekt

Projektprocessen - faser, mallar och verktyg

Den här informationen är till för dig som har en projektidé, planerar ett projekt eller redan arbetar i ett projekt. 

Det finns många gemensamma faktorer i alla projekt, stora som små, till exempel vilka faser och beslutspunkter som ett projekt genomgår och vilka roller som behövs.

Informationen och verktygen i flikarna nedan syftar till att ge stöd och tydlighet kring hur ett projekt vanligtvis är uppbyggt, vad som krävs i de olika faserna och vilket resultat som förväntas av respektive fas.

Projektmetodiken som presenteras här är generell. Eftersom förutsättningarna ser olika ut för varje projekt talar den inte i detalj om hur varje projekt ska planeras eller genomföras. Ett gemensamt språkbruk och arbetssätt skapar i förlängningen större effektivitet i själva genomförandet och underlättar samarbetet i projektet. Verktygen och mallarna som finns i flikarna nedan är fria för nedladdning och ger en god grund att utgå ifrån.

Om du har problem att öppna dokumenten/mallarna så kan det bero på ditt val av webbläsare. Pröva att använda Firefox eller Edge som webbläsare. 

Idéfasens syfte är att utreda om det finns möjlighet att starta och genomföra ett projekt baserat på det behov som finns, ett problem eller en uppgift som ska lösas. Målet är att ta fram ett underlag så att finansiärer och samverkansparter får möjlighet att bedöma och ge återkoppling på om projektidén passar in i verksamheten och tänkt förändringsarbete, överensstämmer med målgruppens behov, eller om man kanske ska avstå projektet.

För att ansöka om Region Gotlands regionala projektmedel behöver du först läsa Handledning för ansökan om regionala projektmedel. Handledningen ger dig information om vad som krävs och hur ansökningsprocessen fungerar. Om du har en projektidé och vill bolla den med Region Gotland för att undersöka eventuell medfinansiering så kan du ladda ner och använda mallen Beskrivning av tidig projektidé. Besvara frågorna och skicka in den till någon av kontaktpersonerna på sidan Finansiering av projekt och företagsstöd. Vi tittar på ditt underlag och återkommer till dig inom kort. 

För att få projektmedel från Region Gotland och övriga finansiärer krävs det att projekt integrerar och arbetar med hållbarhet. För att skapa socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbara projekt behöver du analysera och bedöma ditt projekt i förhållande till dessa dimensioner innan du skickar in din ansökan. Stöd för planering av projekt och information om projektterminologi finns i guiden Att planera projekt och projektterminologi.

Om du även tänker ansöka om EU-medel via Tillväxtverket finns länk för mer information nedan.

Stöddokument och mallar:

 

 

Alla projekt behöver en initial fas som fördjupar analysen och förtydligar projektidén. Om projektet är komplext och omfattande kan en förstudie genomföras innan själva genomförandeprojektet startar. Ibland behövs eller krävs ingen förstudie. Då kan projektet börja med en analys- och planeringsfas med samma förväntade resultat som av en förstudie.

Syftet med en analys- eller förstudiefas är att ta fram och redogöra för förutsättningarna för ett eventuellt projekt. Fasen ska definiera projektets omfattning, klarlägga krav, analysera nuläget, kartlägga intressenter, bedöma affärsnyttan, ta fram lösningsförslag, utarbeta en översiktlig plan för projektets genomförande, och eventuellt kan en plan för effekthemtagning upprättas. Viktiga moment och områden som fasen ska resultera i är:

  • Bakgrundsbeskrivning – hur har projektidén uppstått?
  • Syfte – varför behövs projektet?
  • Mål – vad ska projektet leverera?
  • Målgrupp(er) – till vem riktar sig projektet och finns externa deltagare?
  • Förändringslogik – hur hänger projektmål och effekter ihop?
  • Avgränsningar – vad ska projektet inte göra?
  • Projektdirektiv – uppdragsbeskrivningen för projektet.

Projektägaren för projektet ansvarar för att ett projektdirektiv tas fram. Tydliga direktiv är grunden för framgångsrika projekt. Direktivet ska godkännas av projektägaren och respektive samarbetspartners; mall för projektdirektiv finns nedan. Förändringslogiken i ett projekt beskriver hur resurser, aktiviteter, prestationer och resultat hänger ihop och leder fram till den önskade förändringen, det vill säga de kort- och långsiktiga effekterna.  

Om projektet ska ansöka om extern projektfinansiering behöver projektägaren besluta om detta. När finansiering säkrats ansvarar projektägaren för att utse en projektledare och eventuell styrgrupp, läs mer information om ett projekts organisation och bemanning på sidan Projektorganisation och roller. Intressentanalysen kan göras i den här fasen, eller i nästa fas – planeringsfasen.

Stöddokument och mallar:

I planeringsfasen är syftet att säkerställa projektets väg mot projektmålen genom planering av projektorganisationen, samt definitioner av tid, resurser och kompetenser. En projektplan tas fram som detaljerat beskriver projektets ramar, förutsättningar, samtliga faser i projektet och hur projektmålen ska uppnås. Projektplanen är projektets viktigaste styrdokument och där finns all information för genomförandet; mall för projektplan finns nedan. Alla ska kunna förstå projektplanen och den ska användas av projektägaren, projektledaren och eventuell styrgrupp. Projektplanen bör beskriva och innehålla:

  • mål (både projektmål och effektmål)
  • tids- och aktivitetsplan (Ganttschema)
  • budget och projektekonomi
  • projektorganisation
  • intressentanalys
  • SWOT-analys/riskanalys
  • kommunikationsplan
  • plan för utvärdering/effekthemtagning

Projektledaren utses i den här fasen, om detta inte gjorts tidigare, och förbereder projektet i dialog med projektägaren. En projektgrupp utses också med ansvar för projektets operativa arbete. I denna fas är det viktigt att få med synpunkter från alla intressenter. Projektplanen ska godkännas av projektägaren, projektledaren och eventuell styrgrupp. Den ursprungliga projektplanen, originalplanen, utgör referensplan till de ändringar och anpassningar projektet sannolikt kommer behöva göra under genomförandefasen.

Stöddokument och mallar:

I genomförandefasen utförs själva projektaktiviteterna och projektresultatet arbetas fram. Aktiviteter och kostnader ska regelbundet följas upp och mätas, avvikelser ska analyseras och eventuella ändringar hanteras. Analys av måluppfyllelsen bör ske kontinuerligt under projektets gång. Antingen kan projektmålen, eller resultaten, levereras mot slutet av projektet eller så kan flera delleveranser ske under genomförandet av projektet.

Projektledaren ansvarar för att leda och fördela arbetet i projektet, samt för löpande rapporter av projektets framdrift och process till styrgruppen. Projektplanen utgör ledningsstöd för projektledaren i genomförandefasen. Olika omständigheter kan kräva förändringar av det planerade projektet. I de fall planerad tid, kostnad eller kvalitet inte kan uppnås, vid så kallade större avvikelser, ska beslut om hur detta ska hanteras fattas av projektägare eller styrgrupp, samt delges och diskuteras med finansiär. Ytterst kan ett sådant beslut innebära att projektet avslutas i förtid.

Stödinformation:

 

Projektet ska avslutas enligt planering, övergå till ordinarie verksamhet och resultat ska förvaltas. Inget operativt arbete med aktiviteter sker i avslutningsfasen. Uppföljningen i de övriga projektfaserna har handlat om vad projektet har gjort, alltså aktiviteterna och deras utfall. Utvärderingen handlar om hur ni genomfört projektet och hur aktiviteterna bidragit till resultat och effekter vid projektavslut och på kort sikt. Ju mer delaktiga användare, kunder och intressenter har varit under de tidigare faserna, desto lättare kommer förvaltnings- och implementeringsarbetet att vara. Ytterst ansvarar projektägaren för att projektresultatet överlämnas till linjeorganisationen eller annan förvaltande verksamhet, vilket även inkluderar projektets dokumentation. Projektets resultat utvärderas enligt plan.

Aktiviteter i avslutningsfasen:

  • Projektledaren skriver en slutrapport. Först ska den godkännas av projektägaren och eventuell styrgrupp, därefter av finansiär. Sedan förmedlas slutrapporten till alla som internt är berörda av projektet och dess resultat.
  • Projektägaren säkerställer implementering och förvaltning av projektresultat.
  • Arbete enligt planen för spridning av projektresultat, samt aktiviteter i samband detta.
  • Samtliga planer följs upp.
  • Projektkonton avslutas och eventuell efterkalkyl tas fram.
  • Hantering av riskhändelser, metoder, samarbete och individuella insatser utvärderas.
  • Styr- och projektgrupp avvecklas.
  • Dokumentation och arkivering av relevanta handlingar, se mer under fliken Dokumentation.

Stöddokument och mallar:

 

 

Projektägaren har ett stort ansvar för att projektets resultat används och bidrar till avsedda förändringar efter projektets avslut. I projektets resultat ingår både uppnådda prestationer och effekter. Resultaten behöver formuleras som mätbara och konkreta mål så att man kan avgöra om insatserna och aktiviteterna hade avsedda effekter. Resultaten ska slutligen spridas, förvaltas och användas. Ofta har projektets finansiär(er) krav på hur detta arbete ska ske. Har Region Gotland finansierat projektet ska t.ex. projektägaren delta i erfarenhetsträffar och eventuella seminarier för resultatredovisning eller slutrapportering.

Om resultaten används på ett ändamålsenligt sätt uppnås de långsiktiga effekter, förändringar på samhällsnivå, som initialt önskades och var anledningen till att projektet startades. Effekthemtagning handlar alltså om att se till att projektet ger den önskade nytta som var tänkt, att man verkligen tar omhand och använder resultatet. Det är projektägaren som ansvarar för mätning och utvärdering av effektmålet. Följande frågor kan utgöra grunden för en utvärdering av nyttoeffekterna:

  • Vilken är projektets nytta?
  • Hur ska nyttan realiseras och av vem?
  • Hur och när följs nyttan upp?
  • Vilka mätetal/indikatorer ska användas för att mäta nyttan?

Mätningen av indikatorerna görs vid projektets slut och gärna en viss förutbestämd tid efter projektavslutet. Du kan läsa mer om indikatorer i guiden Att planera ett projekt och projektterminologi. Arbetet bör finnas beskrivet i utvärderingsplanen. Nuläget, det vill säga läget innan projektstart, utgör referensmätningen för att jämföra om effektmålet har uppnåtts. Utan kunskap om läget innan projektstarten är det svårt att bevisa om projektet gjorde någon skillnad och om avsedda effekter uppnåddes eller inte.

Stödmaterial:

 

Projektledaren ansvarar för att en eventuell förstudie och hela projektet dokumenteras löpande på överenskommen och lämplig plats. Senast vid projektets avslut bör följande dokument finnas för arkivering: 

  • Godkänd förstudierapport – om förstudie genomförts
  • Godkänd slutrapport och lägesrapport(er)
  • Samtliga framtagna planer (projekt-, intressent-, kommunikations-, nyttoberäknings-, utvärderings-, etc.)
  • Ekonomisk dokumentation
  • All annan relevant dokumentation (ansökningar om externa medel, avtal, kontrakt, mm.).