Som en del av Hållbara Gotland har Lantbrukarnas Riksförbund på Gotland, tillsammans med öns slakteri, analyserat och hittat strategier för att kunna erbjuda konsumenter ett klimatsmartare kött. Petter Engström är regionchef på LRF Gotland.
- Idag är det en nödvändighet att jobba med hållbarhetsfrågor och att ha den aspekten som ett mervärde när man säljer. Just fossilfrihet är något vi måste sträva efter och med de pengar Hållbara Gotland gått in med i projektet hade vi möjligheten att starta arbetet med att hitta strategier för hur det målet ska uppnås.
Vad lägger man då i begreppet “klimatsmartare kött”? Fredrik Sundblad på Gotlands Slagteri förklarar.
- Det handlar delvis om bränslefrågan. Majoriteten av jordbruksmaskiner drivs av fossila bränslen och vi måste hitta alternativ som biodrivmedel och el. Det handlar också om att såväl gårdarna som vi på Gotlands Slagteri väljer hållbara energialternativ.
Viljan och engagemanget i frågan har varit stor ute hos lantbruken som, enligt Petter, traditionellt sett brukar ligga i framkant och utveckla sina produkter med hänsyn till såväl djurvälfärd som miljö. Tanken var från början att tre gårdar skulle vara en aktiv del i projektet men det slutade med att tretton deltog.
“Projektet har gett gotländska lantbruk chansen att ligga i framkant”
Projektet har initialt fokuserat på analys och strategi. Att göra gedigna utredningar har varit en nödvändighet för att nå fram till den fas i projektet där man kan genomföra förändringarna betonar Petter.
- Vi hade inte kunnat göra det här utan Hållbara Gotland, vi sitter helt enkelt inte på de resurserna och jobbar normalt med betydligt mindre projekt. Våra medlemsavgifter går åt till att hjälpa lantbrukare med utmaningar de möter i vardagen. Att på det här sättet kunna blicka framåt och arbeta långsiktigt har varit väldigt bra.
Fredrik instämmer och menar att projektet inte hade varit möjligt utan Hållbara Gotland.
- Utan projektet hade vi inte varit där vi är nu. Vi är mycket bättre rustade för att möta handelns framtida krav. Våra stora kunder kommer att ställa allt högre krav på oss när det gäller att deklarera miljö- och klimatavtryck. Genom projektet har vi fått väldigt mycket kunskap och insikter kring hur vi kan arbeta strukturerat med hållbarhetsfrågorna.
Den stora vinsten med projektet har varit att gotländska lantbruk fått chansen att ligga i framkant, enligt Petter.
- På så sätt har projektet betytt mycket för våra medlemmar. De har blivit säkrare och kommit närmare ett genomförande av fossilfritt kött. Gör slakteriet en vinning i att kunna sälja på en ny marknad eller till en ny kundgrupp gynnar det leverantörerna och de är ju våra medlemmar.
Kunskapsöverföring till grönsakssidan
Kunskapen och erfarenheterna som projektet genererar spiller över också till de lantbruk som arbetar med vegetabilier, menar Petter.
- Vi har fått mycket lärdomar genom projektet och det gör att vi kan ha kunskapsöverföring till grönsaksproducenterna. Eftersom projektet uppmärksammats en hel del i vår bransch har vi kunnat rikta blickarna mot Gotland och visa att vi arbetar med hållbarhet på ett bra sätt. Andra ser att det händer grejer här och det är självklart positivt och gynnar även grönsakssidan.
Projektet har pågått från 2017 och avslutas hösten 2020 och skiljer ut sig inte bara på grund av tidsaspekten, utan också genom sin omfattning.
- Genom Hållbara Gotland och det här projektet har vi haft möjligheten att fokusera på något som är väldigt viktig för framtiden för våra medlemmar. Vi har kunnat blicka längre framåt och investera i framtiden, säger Petter.
Fakta
En av de gårdar som ingått i projektet är Bols gård i Havdhem som drivs av Erik Levander och Maria Eriksson.
I november 2020 har resultatet lanserats av LRF:s Hållbara Gotland-projekt, i samarbete med Gotlands Slagteri. Projektet hette inledningsvis Fossilfritt kött men har sedan dess bytt namn till Klimatsmartare kött.
Ta del av arbetet med Klimatsmartare kött på klimatsmartarekott.se