Region Gotland
Reception och regionupplysning
Visborgsallén 19
621 81  Visby
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: regiongotland@gotland.se Lämna dina synpunkter

Region Gotlands strategi i coronapandemin

Region Gotland följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer och regeringens nationella strategier.Vid behov anpassas råden och rekommendationerna till vad som är rimligt och nödvändigt med hänsyn tagen till smittläget i vår region. Vi informerar i digitala kanaler, genom skyltar i olika miljöer, brevutskick, och annonser i tidskrifter. Vi anpassar också rutiner i alla våra verksamheter för att minska smittspridningen.

Nedan följer ett antal svar på frågor gällande vår strategi och våra resurser. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig till regiongotland@gotland.se .

Sveriges strategi bygger inte på att skapa flockimmunitet, utan på att skydda riskgrupperna och de sköraste och samtidigt hålla samhället igång på en hanterbar nivå. Vi vet inte när vi kommer att ha en effektiv behandling eller ett vaccin mot den här sjukdomen, fram till dess får vi hantera situationen så gott vi kan. Vi vet heller inte ännu hur immun man blir efter genomgången sjukdom eller hur länge immuniteten varar. Vi har en samhällsspridning på Gotland, men ju långsammare spridningen går desto lättare har sjukvården att hantera de som blir sjuka. En annan fördel med att det går långsamt är att hårt drabbade regioner kan avlastas av de som är mindre drabbade.

Smittspårning innebär att den behandlande läkaren är skyldig att ta reda på dels hur en smittad person har blivit smittad, dels vem eller vilka andra som kan vara smittade eller har blivit utsatta för smittan. Smittspårning kan ha en avgörande betydelse för att förhindra smittspridning och minska risken för större utbrott.

Alla som testas positivt för covid-19 på Gotland blir informerade om testresultatet av en läkare som ringer upp. Samtidigt diskuterar man var man kan ha blivit smittad och vilka man har riskerat att smitta i sin tur. I första hand är det den sjuke som får informera sina närkontakter om risk för smitta och uppmana de som har symptom att testa sig för covid-19. Om det finns risk för många smittade, eller att smitta kan ha skett inom vård och omsorg eller andra känsliga miljöer, eller om man själv inte kan eller vill informera sina närkontakter, är det läkaren som sköter fortsatt smittspårning tillsammans med smittskyddsenheten.

Det finns lediga vårdplatser, dessa är inte specifikt öronmärkta för covid-19-patienter utan de anpassas efter behov. Men det finns ett system för var vi lägger dessa patienter i första, andra och tredje hand. Och det gäller både vanliga vårdplatser och det gäller intensivvården (IVA).
Det kan hända, men det är lite speciellt att flyga patienter till Gotland eftersom det krävs omfattande rengöring av transportmedel för smittade patienter vilket tar mycket tid. Eftersom vi har färre flygtransportmedel än ambulanser så vill man undvika att använda flygtransport om det är möjligt.
Akuta transporter genomför man alltid. Det finns en backup från Försvarsmakten också om man måste flytta patienter, men det är logistiskt svårt och omständligt. Vi ska göra det i yttersta nödfall. Det finns också alltid en risk framför allt när man transporterar IVA-patienter att de blir i ett lite sämre skick, så all förflyttning är ett riskmoment och ska undvikas så långt det är möjligt.
Det här är jätteknepigt. Det finns en hög medvetenhet om det här inom psykvården och de arbetar med att nå ut med stöd till de som behöver. Men i första hand är det här en pandemi där människor dör i den här sjukdomen och då är det de råd som Folkhälsomyndigheten och vi ger som måste gälla.
Vi har bedömt att antalet dödsfall är det vi kan kommunicera och som är av allmänt intresse. Vi kan inte gå in på om personer avlidit på lasarettet, hemma eller på ett boende exempelvis. Vi är ett litet samhälle och då är det extra viktigt med patientsekretessen. De som är berörda av de som är smittade har fått information om det.
Vi kommer alltid att kunna hantera de som behöver akut vård. Det finns alltid en risk att man tränger undan andra som behöver mindre akut vård och det tittar vi på. För korta stunder löser man en krissituation men blir det på längre sikt så får man anpassa verksamheten mer.
Det skulle definitivt vara en stor utmaning, sen beror det på vilken vård dessa behöver förstås. Hur sjuka blir de, tillhör de riskgrupper? Handlar det om 1000 personer som behöver respirator, då skulle det behövas nationell och internationell samverkan. Men så har det inte varit i Stockholm till exempel så det bedöms inte som sannolikt att det skulle bli så. Drygt 1000 respiratorplatser är vad som finns tillgängligt i hela Sverige. Vi har i vanliga fall fem platser med respirator och IVA-vård. Men vi kan vid behov tre- eller fyrdubbla antalet platser.
Alla pandemier i historien har gått över till slut. Men det vore en bra hjälp med ett vaccin.