Hur tänker smittskyddsläkaren om sommaren på Gotland? Maria Amér om coronaläget i maj

Sveriges strategi bygger inte på att skapa flockimmunitet, utan på att skydda riskgrupperna och de sköraste och samtidigt hålla samhället igång på en hanterbar nivå. Vi vet inte när vi kommer att ha en effektiv behandling eller ett vaccin mot den här sjukdomen, fram till dess får vi hantera situationen så gott vi kan. Vi vet heller inte ännu hur immun man blir efter genomgången sjukdom eller hur länge immuniteten varar. Vi har en samhällsspridning på Gotland, men ju långsammare spridningen går desto lättare har sjukvården att hantera de som blir sjuka. En annan fördel med att det går långsamt är att hårt drabbade regioner kan avlastas av de som är mindre drabbade.

Det finns lediga vårdplatser idag, dessa är inte specifikt öronmärkta för covid-19-patienter utan de anpassas efter behov. Men det finns ett system för var vi lägger dessa patienter i första, andra och tredje hand. Och det gäller både vanliga vårdplatser och det gäller intensivvården (IVA).

Det man vet är att ju större skillnad i antal smittade man har mellan regionerna, desto större risk att smittan sprids vid inrikesresor även till de regioner som är mindre drabbade. Och vi behöver den här skillnaden i vårdbelastning mellan olika regioner för att se till att hela Sverige klarar av att hantera alla sjuka. Det handlar inte bara om hur många platser man behöver på Gotland utan det är en nationell samordning.

Det kan hända, men det är lite speciellt att flyga patienter till Gotland eftersom det krävs omfattande rengöring av transportmedel för smittade patienter vilket tar mycket tid. Eftersom vi har färre flygtransportmedel än ambulanser så vill man undvika att använda flygtransport om det är möjligt.

Akuta transporter genomför man alltid. Det finns en backup från Försvarsmakten också om man måste flytta patienter, men det är logistiskt svårt och omständligt. Vi ska göra det i yttersta nödfall. Det finns också alltid en risk framför allt när man transporterar IVA-patienter att de blir i ett lite sämre skick, så all förflyttning är ett riskmoment och ska undvikas så långt det är möjligt.

Vi får se hur Folkhälsomyndigheten bedömer pandemin, det är inte möjligt att göra prognoser på alltför lång sikt. Vi har ju inte varit med om en coronapandemi tidigare, så det finns inget facit som säger hur länge pandemin håller på. Vi gör prognoser några veckor eller någon månad fram i tiden.

Jag hoppas att det kommer att kunna bli lättare restriktioner. Men i första hand så handlar det här om att kontrollera pandemin och på så sätt rädda liv. Vi måste rätta oss efter de reserestriktioner som finns och då kan vi inte välkomna besökare till Gotland nu. Vi kan förutsätta att så här kommer det att vara även i maj och sannolikt även i juni och sen får vi se. Det är för tidigt att uttala sig om hela sommarsäsongen.

Smittan är så allvarlig att den kommer att påverka vårt samhälle på många sätt. Alla måste därför agera efter de råd som myndigheterna gett ut. Ett mål är att andelen som är sjuka på samma gång inte ska vara fler än det som sjukvården klarar av att hantera. Alla måste då ta sitt ansvar för att minska smittspridningen.

Du vet inte alltid vem du har runt omkring dig i affären exempelvis. Det kan vara så att man har mycket virus i kroppen utan att ha fått några större symptom ännu. Det säkraste sättet att inte smitta någon och inte själv bli smittad är genom att hålla avstånd och begränsa sina sociala kontakter.

Det finns inget som tyder på att barn och unga driver den här pandemin men man vet är att när en sjukdom drabbar en stor del av befolkningen så kommer vi också att ha de som inte är i riskgrupperna som blir sjuka och vi kommer att se dödsfall även i dessa grupper. Det handlar om att skydda så många som möjligt. Man ska komma ihåg att detta är en ny sjukdom som vi inte har något bot eller vaccin emot och målet är därför att undvika att många blir sjuka.

Den lilla gruppen som man brukar umgås med kan man samla ihop under förutsättning att smittskyddsråden kan uppfyllas. Det vill säga att man kan ha god handhygien, att man kan ha 1,5-2 meters avstånd från varandra, att man hostar och nyser i armvecket och stannar hemma om man känner sig det minsta sjuk. Man ska inte samla ihop andra personer än de man brukar träffa och inte vara fler än 50 personer på samma plats. Helst ska man ses utomhus och även då hålla avstånd och följa de övriga rekommendationerna. Det är ett jättestort ansvar att se till att det inte blir trängsel.

Det här är jätteknepigt. Det finns en hög medvetenhet om det här inom psykvården och de arbetar med att nå ut med stöd till de som behöver. Men i första hand är det här en pandemi där människor faktiskt dör i den här sjukdomen och då är det de råd som Folkhälsomyndigheten och vi ger som måste gälla.

Vi har bedömt att antalet dödsfall är det vi kan kommunicera och som är av allmänt intresse. Vi kan inte gå in på om personer avlidit på lasarettet, hemma eller på ett boende exempelvis. Vi är ett litet samhälle och då är det extra viktigt med patientsekretessen. De som är berörda av de som är smittade har fått information om det.

Det finns två tester. Det ena handlar om att se om man har sjukdomen nu och det andra visar om du haft sjukdomen och nu har immunitet mot den. På Gotland tar vi prover enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer vilket i första hand innebär att de som ska läggas in på sjukhus med luftvägssymtom, eller de som ligger på sjukhus eller bor på särskilt boende. I andra hand tar vi prover på personal inom vård och omsorg. Hittills har den polikliniska provtagningen skett på lasarettet men vi kommer även att inkludera primärvården. Sen ska vi utöka till att även kunna ta prover på de med samhällskritiska funktioner, men hur det ska ordnas beror på vilka testningsmetoder som finns tillgängliga då. Därför får vi återkomma om det. Det är viktigt att vi använder de tester som håller hög kvalitet och som visar rätt resultat. Det kommer inte att ske någon allmän provtagning i nuläget även om jag själv skulle önska det.

Det här är så viktigt att vi har en särskild grupp som jobbar med detta. Vi har tillräckligt med skyddsutrustning idag, vi jobbar med att minska förbrukningen av dessa så vi använder skyddet när vi verkligen behöver det. Allt bygger på att vi har utbildat personalen och vet precis hur skydden ska användas. Vi tittar exempelvis på att samvårda patienter som är smittade för att på så sätt få ner förbrukningen. Behöver man mer information som medarbetare om skyddsutrustningen kan man vända sig till sina verksamhetschefer eller hygienombud. Det finns uppdaterade rutiner och dokument att tillgå.

Vore det så enkelt att munskydden skulle kunna lösa problemet med smitta, då skulle vi redan ha det på alla. Men det är en större fråga, det handlar om basala hygienrutiner och om kunskap kring vilka situationer som är särskilt riskfyllda. Så det är ett paket kring hur vi ska arbeta i olika situationer som vi jobbar på. Vi får också varje vecka mer kunskap om viruset och hur vi arbetar säkert i olika situationer.

Man ska hela tiden ha dialog med sin närmaste chef om man känner sig orolig och då få råd därifrån. Problemet med munskydd är att man också måste ha kunskap och handhavande, annars är det en risk att man smittar sig själv.

Man har uppdaterat rutiner, information, genomgång av skyddsutrustning och indikationer på provtagningar bland annat. Detta kommer vi att fortsätta med. Det kan också handla om att omfördela personal för att minimera kontakten mellan olika avdelningar och personer. Varje chef tittar på sin enhet och tar in synpunkter från smittskyddsenheten och hygiensjuksköterskan. Det finns en stor vilja och engagemang att förbättra och ha korta beslutsvägar i detta arbete. Sen följer vi upp varje fall av smittade och följer upp var personen kan ha blivit smittad och vilka ytterligare som kan ha blivit smittade.

Det här är en situation som vi tar på största allvar, vi jobbar hela tiden med olika scenarier för att vi ska kunna organisera oss på bästa sätt. Jag uppfattar att väldigt många tar sitt ansvar och verkligen anstränger sig för att för att det ska bli så bra som möjligt.

Vi kommer alltid att kunna hantera de som behöver akut vård. Det finns alltid en risk att man tränger undan andra som behöver mindre akut vård och det tittar vi på. För korta stunder löser man en krissituation men blir det på längre sikt så får man anpassa verksamheten mer.

Det skulle definitivt vara en stor utmaning, sen beror det på vilken vård dessa behöver förstås. Hur sjuka blir de, tillhör de riskgrupper? Handlar det om 1000 personer som behöver respirator, då skulle det behövas nationell och internationell samverkan. Men så har det inte varit i Stockholm till exempel så det bedöms inte som sannolikt att det skulle bli så. Drygt 1000 respiratorplatser är vad som finns tillgängligt i hela Sverige. Vi har i vanliga fall fem platser med respirator och IVA-vård. Men vi kan vid behov tre- eller fyrdubbla antalet platser.

Jag tror inte att det är realistiskt, inte förrän vi har ett vaccin.

Det har gjorts en hel del inspektioner och förts dialog med restauranger och efter det så har det skett förändringar som gjort att verksamheterna har kunnat fortsätta på ett sätt som upplevs som tryggt när det gäller smittspridning enligt Folkhälsomyndighetens riktlinjer.

Det är tufft för personalen med nya metoder och arbetssätt men man hanterar den här utmaningen bra. Vi har ungefär samma antal sjukskrivningar som i början av arbetet med pandemin, vi ser ingen ökning. Idag är vården på Gotland inte överbelastad, utan det finns vårdplatser och det finns personal.

Det skulle jag bra gärna vilja veta, vi får se hur pandemin utvecklas. Kommer det komma en andra våg av smitta? Hur utvecklas pandemin på andra ställen? Men idag är det alldeles för tidigt att säga när det blir som vanligt

Långsam spridning och en lindrig pandemi på Gotland med så få drabbade på Gotland som möjligt. Det är jobbigt för många just nu, vi måste hålla ut, men jag tror att vi klarar den här utmaningen.

Det är ett annorlunda år, uppladdningen ser inte ut som vanligt inför sommaren. Mycket ställs in och det är en tuff sommar för många näringsidkare vilket är oändligt tråkigt. Vi måste nu hålla i de råden som Folkhälsomyndigheten kommer ut med. Och håll ut.