Inomhusmiljö

Fuktproblem i bostäder kan orsaka tillväxt av mögel, bakterier eller kvalster. Det finns ett samband mellan fuktskador och upplevelser av besvär i inomhusmiljön. Därför bör fukt och mögelskador alltid åtgärdas.

Fukt och mögel i inomhusmiljön kan påverka hälsan negativt. Fuktskador och mögelväxt är i många fall svårt att upptäcka och åtgärda. Indikationer som kan tyda på problem med fukt och på att ytterligare utredningar behövs är synliga fuktskador och fuktfläckar, missfärgningar eller bubblor i golvmattor och tapeter samt omfattande kondens på fönstrens insida vid en utomhustemperatur av minus 5 grader eller lägre. Man kan även mäta fukttillskottet eller luftfuktigheten inomhus. Även lukt av mögel kan vara en anledning till vidare utredning eller åtgärd. Vanliga anledningar till fuktproblem inomhus är bristfällig dränering, slarv vid konstruktionen eller bristfällig ventilation.

Upplever du besvär såsom irritation av hud och slemhinnor i luftvägar och ögon eller om man känner lukt i bostaden bör orsaken utredas. Om du hyr bostad och misstänker att du fått en fukt- eller mögelskada i din lägenhet ska du kontakta din hyresvärd. Vid upplevda hälsobesvär kan det vara bra att uppsöka läkarkontakt för att fastställa orsakerna.

• Allmänna råd om fukt och mikroorganismer, Folkhälsomyndigheten Pdf, 143.3 kB. (Pdf, 143.3 kB)

Radon är en osynlig och luktfri gas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Hög radonhalt inomhus kan orsaka lungcancer. Radon kan komma från marken, byggnadsmaterialet eller dricksvattnet. Om du känner dig osäker på radonhalten i ditt hus kan du göra en mätning.

Den nationella referensnivån för radon i bostäder och lokaler dit allmänheten har tillträde är 200 Bq/m3 . Referensnivån är olämplig att överskrida, men inte en gräns som inte får överskridas.

Mäta radon

För att ta reda på radonhalten behöver man göra en mätning. Mätningen ska utföras någon gång mellan 1 oktober - 30 april för att vara tillförlitlig. Mättiden ska vara minst två månader, enligt Strålskyddsmyndighetens metod för mätning. Man kan även göra en korttidsmätning (ca 10 dygn) vilket rekommenderas till fastighetsmäklare inför en försäljning.

Markradon på Gotland

Jämfört med fastlandet är halten av markradon relativt låg på Gotland. Flygmätningar gjorda av SGU under 2006 visade ändå att radonhalten i vissa områden kan vara högre än man tidigare trott. Mätningarna gav upphov till en "radonkarta" över Gotland. Kartan finns som en länk på denna sida. Den baserades på ett enstaka mätprojekt och bör inte ses som helt tillförlitlig utan mer som en indikation. Vill man vara säker på radonhalten i sin bostad ska man alltid göra en långtidsmätning.

Radon i byggmaterial

Alla byggnadsmaterial som är baserade på sten avger radon, normalt i små mängder. Blå lättbetong, ofta kallad blåbetong, avger mer radon än andra byggnadsmaterial. Blåbetong tillverkades mellan 1929 och 1975.

Radon i dricksvatten

Gränsvärdet för dricksvatten är 1000 Bq/l. Av de mätningar som gjorts i borrade dricksvattentäkter på Gotland visar de högsta värdena på 40 Bq/l.

Åtgärder vid hög radonhalt i bostaden

Om du har konstaterat förhöjda radonhalter i ditt hus måste du ta reda på varifrån radonet kommer för att kunna åtgärda problemet på rätt sätt. Det är viktigt att välja rätt åtgärd och att utföra den noggrant. Ibland kan det räcka med att täta sprickor där markradon kan komma in eller att se till att ventilationen fungerar i huset, men i vissa fall krävs mer omfattande åtgärder.

• Radonkarta över Gotland (2006) Pdf, 298.4 kB. (Pdf, 298.4 kB)
• Om radon, Strålsäkerhetsmyndigheten

Enligt 9 kap. 9 § miljöbalken ska bostäder och lokaler för allmänna ändamål brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer och hållas fria från ohyra och andra skadedjur.

Ägare eller nyttjanderättshavare till berörd egendom skall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa.

Det är viktigt med rätt temperatur inomhus för att vi ska må bra. För de allra flesta är det lagom med 20-23°C inomhus dagtid. Om temperaturen i bostaden ofta är högre än + 26°C kan det vara en olägenhet för människors hälsa. Sommartid kan man få acceptera tillfälliga temperaturer upp till + 28°C inomhus.

Problem med för låga temperaturer inomhus är ganska vanligt. Huset kan vara gammalt och dåligt isolerat med kyla och drag som följd, bostaden kan ligga ovanför ouppvärmda utrymmen, eller elementen kan behöva luftas. Som hyresgäst har du rätt till en lägsta lufttemperatur på 18°C i din bostad. Kalla golv kan ibland också vara ett problem. Golvtemperaturen bör aldrig vara lägre än 16°C.

Särskilt höga krav ställs på utrymmen som äldreboende och andra lokaler för speciellt känsliga personer. Där bör lufttemperaturen inte understiga 20°C och temperaturen vid golvet inte understiga 18°C.

• Allmänna råd om temperatur inomhus, Folkhälsomyndigheten Pdf, 148 kB. (Pdf, 148 kB)

För att få ett bra inomhusklimat är det viktigt att ventilationen fungerar på rätt sätt.

Rätt ventilation är viktigt för att få bort oönskade ämnen från byggnadsmaterial, fuktig luft och koldioxid från utandningsluften.

Du kan själv göra vissa saker för att förbättra din ventilation. Eftersom mycket smuts sätter sig i ventiler och ventilationskanaler behöver tilluftsventilerna hållas öppna så mycket som möjligt och rengöras regelbundet. När du vädrar, gör det snabbt och effektivt. Det räcker att hålla fönster öppna 1-5 minuter, längre tid bidrar till att inomhusluften kyls ned.

För flerfamiljshus och allmänna lokaler finns krav på återkommande obligatoriska ventilationskontroller (OVK) . Mer information om detta finns på Boverkets hemsida. Vägledning finns även i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation.

• Allmänna råd om ventilation, Folkhälsomyndigheten Pdf, 144.1 kB. (Pdf, 144.1 kB)