Här finns den antagna strategin och handlingsplanen:
Bakgrund
Unescos världsarvskonventions huvudsakliga mål är att världsarven ska skyddas, bevaras, kommuniceras och föras vidare till kommande generationer. Enligt konventionens riktlinjer är upprättandet av en förvaltningsplan för världsarvet obligatoriskt och den ska innehålla både en långsiktig vision och åtgärder. Sedan Hansestaden Visby upptogs på Världsarvslistan år 1995 har tre förvaltningsplaner fastställts. Den senaste antogs av regionfullmäktige 2020. En nationell strategi för världsarv i Sverige togs fram av Riksantikvarieämbetet på uppdrag av regeringen 2019. De gäller för alla 15 världsarv samt för de tre ansvariga samordnande myndigheterna; Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket och Svenska Unescorådet. Hansestaden Visby ska även bidra till de nationella målen i sitt världsarvsarbete.
Syfte
Det främsta syftet med en strategi och handlingsplan är att säkerställa världsarvets särskilt stora universella värde, eller OUV (Outstanding Universal Value) som det också kallas. Förlorar ett världsarv sitt OUV så kan det strykas det från världsarvslistan. Det brukar beskrivas som att OUV balanserar på tre likvärdiga ben. Om ett av benen faller så faller alltså hela värdet. De tre benen består av att världsarvet uppfyller minst ett av de tio kriterier som Unesco identifierat, att arvets integritet och autenticitet bevaras och att det finns strategier för skydd och förvaltning av arvet. Det är alltså främst det sistnämnda benet som projektet syftar till att stärka.
Strategin och handlingsplanen syftar också till att lyfta fram världsarvet som en plattform för hållbar platsutveckling med effekter för hela Gotland inom ramen för de globala målen och Agenda 2030. Arbetet kräver dialog och samarbete mellan världsarvets förvaltare och intressenter, både internt inom Region Gotland och externt tillsammans med partnerorganisationer, näringsliv och civilsamhälle.
Tematiska områden
I strategin finns fyra övergripande mål och 36 delmål organiserade i sju tematiska områden. Dessa områden är:
- Skydd, vård och förvaltning
- Livskraftig, hållbar stadskärna
- Hållbar turism
- Miljö, klimat och energi
- Riskhantering och beredskap
- Kommunikation och kunskapsuppbyggnad
- Innovation och digitalisering