Årets budgetberedning – ohållbar ekonomisk situation kopplad till hälso- och sjukvården
Lyssna
Delårsrapport 1 visar ett rekordstort prognostiserat underskott för 2024. Nu säger regionens politiker i enighet att situationen är ohållbar – något måste göras.
Region Gotland väntas få ett minusresultat för 2024 med 311 miljoner kronor. Nämnderna beräknas få ett resultat på minus 183 miljoner kronor, varav minus 96 miljoner kronor i hälso- och sjukvårdsnämnden.
Med detta utgångsläge har en grundbudget för att ge regionens verksamheter rimliga planeringsförutsättningar beslutats i vårens budgetberedning, men en stor del av tiden har även ägnats åt att diskutera orsakerna. Den samlade bedömningen av öns politiska ledning är nu att det pågår en kris, en långvarig och allvarlig kris som är kopplad till hälso-och sjukvårdens ekonomi. Staten måste agera nu.
– Jämför vi med vilka merkostnader Region Gotland har för hälso- och sjukvård i jämförelse med riket hamnar vi istället på 600 miljoner kronor per år, vilket är 9 procent av Region Gotlands budget. Totalt har vi nu alltså ett strukturellt underskott på mellan 1,5-2,5 miljarder kronor under en fyraårsperiod. Det lägre spannet är från ö-kostnadsutredningen och det högre spannet är merkostnader för hälso- och sjukvård på Gotland i jämförelse med riket, säger Meit Fohlin, regionstyrelsens ordförande.
– Det vi i dag har beslutat om är bland annat att värna personalkostnadskompensationen och tillskjuta resurser enligt märket på 3,35 procent motsvarande 140 miljoner kronor. Vi är också överens om att skjuta till 98,5 miljoner kronor för ökade priser och externa avtal samt att hålla fast i resursfördelningsmodellerna till skolan, omsorgen och sjukvården. Det ger tillskott till välfärden med 343 miljoner kronor, men den slutliga budgeten kommer att presenteras under budgetavstämningen i höst, när vi vet mer om hur man från nationellt håll ser på vår situation kring hälso-och sjukvården, säger regionstyrelsens vice ordförande, Andreas Unger (M).
Alla politiska partier är helt eniga om att den kommunala delen av välfärden på Gotland har, och kommer att fortsätta att urholkas i kvalitet och utvecklingskraft till förmån för den regionala delen, eftersom Region Gotland är kommun och region i ett. Till exempel så har hälso- och sjukvårdens andel av den totala budgeten mellan 2015 och 2024 ökat med 225 miljoner kronor, pengar som tagits från pedagogisk verksamhet. Det är bara ett exempel; det ser likadant ut i hela den kommunala verksamheten.
– Detta fungerar inte längre. Som regionalpolitiker kan vi göra mycket, men vi är på väg i en riktning som vi inte längre kan ta ansvar för. Gotlands samtliga politiska partier står fullständigt enade här. Vi kan inte göra mer, utan nu måste staten gripa in, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).
Partierna har nu enats om att den enda vägen framåt är något av följande alternativ:
- Ge Region Gotland ett ö-tillägg som möjliggör både det kommunala- och regionala uppdraget såväl som tar höjd för den civila beredskap det geografiska läget kräver. Ö-tillägget måste vara indexerat för att följa kostnadsutvecklingen.
- Lägg ihop Region Gotlands sjukvård med annan sjukvårdsregion med större befolkning som kan bära det extraordinära ö-läget medför.
- Låt staten ta över gotländsk sjukvård.
– Gotland riskerar att hamna i en fullständigt negativ spiral i sin utveckling. Om regionen tvingas att ytterligare dra ner på service runt om på ön påverkar det hela öns attraktivitet och inte minst näringslivets förutsättningar att utvecklas och attrahera arbetskraft, säger regionstyrelsens andra vice ordförande, Eva Nypelius (C).
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 14 maj 2024