Frågor och svar

Här har vi samlat de vanligaste frågorna som vi får gällande underlaget till framtidens serviceutbud. Har du någon fråga som du vill ha svar på och som fler kan vara intresserade av? Skicka ett e-postmeddelande till serviceutbud@gotland.se

Varför har det gjorts en utredning?

Det behövs en koordinerad och koncerngenomgripande strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland. I framtiden kommer inte pengarna räcka till allt som finns idag så med en strategi i ryggen kan det tas bättre beslut för hur det ska prioriteras.

Vad har man kommit fram till i utredningen?

Utredningen har inte lagt fram några förslag utan har gjort en nulägesanalys. Vi kan konstatera att Gotlands serviceutbud är högt och kostar mycket pengar jämfört med andra kommuner och landsting. Vi har också många små verksamheter dit det är svårt att rekrytera, och de sliter med att få ihop det ekonomiskt. Utredningen har också räknat på avstånd och till exempel når 90,5 % av alla gotlänningar någon av tätorterna Visby, Slite eller Hemse med bil inom 20 minuter.

Vilka orter blir serviceorter?

Det finns inga klara idéer eller förslag i nuläget. Nu samlas synpunkter och tankar in. Det är inte ens säkert att ordet serviceort kommer användas i framtiden, och var servicen i olika former kommer finnas kommer beslutas utifrån strategin som nu arbetas fram. Men serviceutbudet kommer förändras för att skapa en långsiktig hållbarhet där vi har råd att erbjuda god kvalitet.

Vilka områden omfattar utredningen?

Strategin kommer att beröra all regional service. Vård, skola, omsorg, kultur, fritid, kollektivtrafik.

Hur kommer jag, som invånare på Gotland, att påverkas?

Det går inte att säga i nuläget. Det kan bli så att någon får exempelvis 15 minuter längre till viss service. Det kan vara allt från bibliotek, skola, ungdomsgård eller vårdcentral men hur det ska bli är inte klart.

Vem bestämmer vilka åtgärder som kommer krävas?

De olika nämnderna som finns inom Region Gotland kommer använda sig av strategin för att ta beslut som säkrar ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland. Det kan handla om allt från bostadsplanering till skolutbud.

Hur mycket kommer Region Gotland att spara på strategin?

Det finns inga besparingsförslag lagda i detta underlag.

Kan Region Gotland spara pengar inom sin tjänstemannaorganisation?

Vi måste spara pengar på alla håll. Arbetet med besparingar inom administration är redan på gång, och man har beslutat att 56 miljoner kronor ska sparas på detta inom Region Gotland.

Hur mycket ska Region Gotland spara?

170 miljoner ska sparas mellan 2017 och 2019. Syftet med strategin är dock att hitta en långsiktig och hållbar lösning över tid.

Vad ska det här tjäna till?

Det här är ett avgörande arbete för att kunna skapa en ekonomi som fungerar på sikt. Bland annat förutspås den genomsnittliga kommunalskatten i Sverige öka med mer än 2 kronor år 2020 och ytterligare 2 kronor till år 2025. Gotland har redan idag ett högt skattetryck så därför måste kostnaderna ses över.

Vill inte Region Gotland ha en levande landsbygd?

Jo, absolut. Hela Gotland ska vara attraktivt för boende och verksamhet. Men framtidens ekonomiska utmaningar, att det blir fler barn och gamla på Gotland och att fler vill bo i Visby gör att det krävs en sammanhållen strategi. Hela Gotland har många attraktionsvärden där närheten till service är ett. Vi måste jobba med verksamheternas struktur, en ökad digitalisering samt en utvecklad kollektivtrafik för att ha ett levande Gotland.

Ska man tvingas till att bo i stan?

Nej, du ska ha möjlighet till att bo där du vill. Fler och fler vill bo i stan så det önskemålet måste mötas precis som att andra vill bo på landet. Därför måste vi tänka nytt för att få det att gå ihop.

Kan inte visbyborna åka till landet istället?

Vi behöver se på serviceutbudet utifrån de ekonomiska, sociala och miljömässiga förutsättningar som finns. Verkligheten ser ut sådan att fler vill bo i och kring Visby och det är därför mest hållbart att Visby har störst utbud av service.

Hur ska kollektivtrafiken bli bättre?

Här är en stor utmaning. Kollektivtrafiken som den är idag är inte tillräcklig för att hela Gotland ska leva och ha tillräcklig närhet till service. Den behöver utvecklas, vilket kommer ingå i strategin.

Förskola, skola, fritidshem, gymnasium

Vilken/vilka skolor kommer att läggas ner?

Det finns idag inga beslut eller förslag på om specifika skolor ska läggas ner. Det finns ett politiskt beslut om att skolenheterna ska bli större men några skolor är inte utpekade. Strategin som tas fram kommer vara ett stöd till hur barn- och utbildningsnämnden tar beslut.

Vad kommer man att tjäna på att slå samman förskolor och skolor?

Framförallt tjänar man på kvalitet och likvärdighet i utbildning och omsorg. Man underlättar också att kunna rekrytera behörig personal, vilket idag är mycket svårt främst vid mindre skolor på landet. Vi får minskade lokalkostnader, minskade mattransporter och även minskade transporter av elever dagtid för praktiska och estetiska ämnen.

Hur långt får ett skolbarn åka skolskjuts? Hur långa bussresor är acceptabelt för 6-åringar?

Ingen förändring mot riktlinjerna som finns idag. Riktlinjerna som beslutats av politiken säger max en timmes åkande per resa i buss, med vissa undantag. Om man slår samman skolor gäller detta fortfarande och planering av skolskjutsar görs om.

Har man sett över vart barnen faktiskt bor?

Inför varje nytt läsår görs en översyn var alla elever bor för att bland annat kunna planera skolskjutsar och planera för klasser/grupper på den skola som finns inom boendeområdet. Det fria skolvalet gör att man inte kan planera helt i detalj förrän när skolvalet är klart i mars.

Hur många barn väljer en annan skola än sin hemskola?

Cirka 10-15 % per år väljer en annan skola än den som finns i upptagningsområdet.

Hur har man tänkt med fritids?

Ingen förändring mot idag. Fritids finns på den grundskola som barnet går i. Det går inga bussar till och från fritids utan där måste man som förälder köra sitt barn till och från.

Kommer man att ta reda på hur föräldrar och elever tänker kring detta i form av t.ex. en enkät?

En enkät kommer inte i dagsläget att genomföras. De synpunkter som inkommer, exempelvis via de öppna mötena, kommer att delges politiken som fattar beslutet.

Varför inte samarbeta på fler enheter för att samla tillräckligt med lärarkompetens med legitimation inom olika ämnen? Det måste vara både billigare och sundare att skjutsa ett par enstaka lärare mellan två skolor än att skjutsa elever.

Detta görs redan vid vissa skolor. Det som tyvärr blir konsekvensen är att lärare söker sig från dessa tjänster. Det blir också svårare att finnas för eleverna när de behöver hjälp på annan tid än under lektionstid och på raster. En större och stabilare personalgrupp på skolan skapar en tryggare situation för eleverna på skolan. Stor andel av undervisningstiden går bort i restid.

Hur många elever behöver finns på en skola för att den ska klara sin egen ekonomi?

Det finns inget formellt riktmått kring hur många elever en grundskola ska ha. Minimum för att elevpengen ska räcka till garanterad undervisningstid, vilket är en lagstadgad rättighet för alla elever, är 56 elever i årskurs 1-6 och 170 elever i årskurs 7-9. Då ingår ingen extra resurs för till exempel specialpedagoger eller andra nödvändiga kompetenser. Skolor med färre elever får ekonomiskt stöd, vilket för 2016 uppgår till 10,2 miljoner kronor.

Varför kan man inte skjutsa elever från tätorterna till skolor på landet?

Det fria skolvalet gör att föräldrarna själva väljer var de önskar placera sina barn.

Är en större skola bättre/tryggare än en mindre?

Det finns ingen forskning som klargör att en mindre skola är bättre än en stor skola. På en större skola finns fler vuxna som kan ge förutsättningar för att alla individer ska känna sig sedda och lyssnade på. Det finns också tillgång till mer specialpedagogiskt stöd och andra kringresurser som en mindre skola inte har råd med. Det finns fler vuxna för barnen att välja att ty sig till. Utbudet av sociala relationer och kamratkontakter ökar.

Om vår skola läggs ner hamnar barnen i större klasser vilket är sämre. Varför ska det bli sämre?

Mindre skolenheter har oftast få barn i varje årskull. För vissa elever är detta en bra och lugn miljö, men nackdelen är att barnens umgängeskrets begränsas. En intern utredning efter sammanslagningen 2007 av Gothems skola med Fole skola visar att barnen upplevde det positivt att komma till en större skola med fler barn och fler kamrater. Storleken på enheten (förskolan/skolan) är av mindre betydelse. Det viktigaste är att en grupp kan delas upp i mindre grupper utifrån de olika barnens behov, att det finns tillräckligt med resurser för att kunna dela gruppen.

Bygden kommer dö om skolan stänger, hur tänker Region Gotland?

Utvecklingen under de senaste åren i de socknar där skolan slogs samman med en grundskola i grannsocknen har varken haft en bättre eller sämre tillväxt än socknar där skolan är kvar. Vid de sammanslagningar som gjordes på 2000-talet visar det att det utvecklades andra aktiviteter, företag m.m. i de socknar där skolan flyttat till en annan skola. I befolkningsutvecklingen finns inte heller något som visar att när skolan flyttades att det blir en utflyttning.

Äldreomsorg

Kommer det att bli färre äldreboenden på den gotländska landsbygden?

Det finns i nuläget inte något som talar för neddragningar eller förändringar inom verksamheten. Den trend som förvaltningen kan se, utifrån efterfrågan, är att fler brukare vill bo i Visby.

Kommer det att finns hemtjänst över hela Gotland?

Principen är att man ska kunna bo kvar i det egna hemmet och få sina behov tillgodosedda så länge som möjligt. På Gotland finns det såväl kommunal som privat hemtjänst. Regionen bedriver i nuläget 70 procent av all hemtjänst.

Kommer möjligheten till hemsjukvård att förändras?

Det finns inte några planer på förändringar. När sjukdom eller funktionsnedsättning gör det omöjligt för dig att komma till vårdcentralen kan sjukvård erbjudas i hemmet. Hemsjukvården ska ge en trygg och säker vård dygnet runt – oavsett var på ön du bor.

Vårdcentral och trygghetspunkt

Vilka ska läggas ner?

Det finns inga föreslagna nedläggningar av vare sig vårdcentraler eller trygghetspunkter. Det går dock att konstatera att trygghetspunkterna som finns på platser där det tidigare funnits vårdcentraler har fungerat mycket bra. Dessutom kommer framtidens digitala lösningar skapa nya möjligheter. Att använda teknologin inom exempelvis äldreomsorg och sjukvård kan öka tillgängligheten och stärka vårdtagarens hälsa och välmående.

Ska jag behöva åka till Visby för att få vård?

Precis som idag kommer det finnas trygghetspunkter runt om på ön, något som hittills har fungerat tillfredsställande. Dessutom kan digitaliseringen komma att öka tillgängligheten och stärka vårdtagarens hälsa och välmående.

Bibliotek, ishall, badhus, ungdomsgård

Kommer mitt närmaste bibliotek att stänga?

Det finns inga beslut kring att fler bibliotek ska läggas ned. Det går att konstatera att Gotland har en hög kostnad på biblioteken per invånare jämfört med andra, något som behöver ses över.

Varför ska all fritidsverksamhet centreras till Visby?

Det ska den inte, men Visby kommer ha störst utbud även i framtiden eftersom flest bor där och befolkningen tenderar att även fortsättningsvis öka. Däremot ska den finnas möjlighet till fritidsutövande inom rimliga avstånd från där du bor.

Kan det nya badhuset byggas i Slite?

Gotland är i stort behov av ett nytt badhus, men när och var vet vi inte i nuläget. Ett sådant beslut om var ett eventuellt badhus ska ligga kommer tas utifrån de ekonomiska, sociala och miljömässiga förutsättningar som finns.

Om ungdomarna inte får ha kvar sin ungdomsgård kommer de hitta på bus, vad gör Region Gotland åt det?

Vi måste anpassa vårt utbud utifrån ungdomarnas behov, och var lokalerna finns är inte det viktigaste. Vi måste arbeta mer med uppsökande verksamhet redan idag och ställa om vårt arbetssätt för att fortsätta ha en god kvalitet.
Sidan uppdaterad: 28 februari 2017
Ansvarig för sidan: Tove Thuresson

Kontakta oss

Visborgsallén 19
621 81 Visby
Tel: 0498-26 90 00
Organisationsnummer:
212000-0803

Region Gotland på Facebook

Här kan du nå Region Gotland
på Facebook:
Facebook-länk
RSS-länk

RSS på www.gotland.se

RSS håller dig på ett enkelt sätt uppdaterad med det senaste innehållet från www.gotland.se, till exempel nyheter och evenemang.

Translation

This website uses Google Translate in combination with professionally translated texts on selected pages.

Google Translate will translate the entire website to the language of your choice in a matter of seconds. However, keep in mind that as the Google translation is automated the result is not going to be completely accurate.

English

Suomeksi

عربي

فارسی

ภาษาไทย

På gotland.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?