Hoppa till huvudinnehållet / Skip to main content
Stäng rutan
Stäng rutan

Ring till TeleTal 020-22 11 44

TeleTal är tillgängligt för alla i landet som har tal-, röst och språksvårigheter. Samtalet är kostnadsfritt.

Information om tillgänglighet » Stäng rutan

Kontakt

Räddningstjänsten
Besöksadress: Visborgsallen 19, 621 81 Visby
Huvudbrandstation: Katrinelund, Visby
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: registrator-mhn@gotland.se
E-post: registrator-tn@gotland.se
E-post: forebyggande.rt@gotland.se

 

Yttre befäl
Telefon: 0498-26 98 78

Pressnummer
Telefon: 0498-26 99 44

Region Gotland
Besöksadress Visborgsallén 19
621 81  Visby
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: regiongotland@gotland.se Säg vad du tycker

Organisation

Räddningstjänsten är en avdelning under Samhällsbyggnadsförvaltningen hos Region Gotland

Ändamål

Räddningstjänstens huvuduppgift är att arbeta förebyggande och stödja den enskilde så att denne kan ta sitt ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor. Räddningstjänstens andra uppgift är att på ett effektivt sätt hantera behovet av akuta skadeavhjälpande insatser.

Ny organisation för räddningstjänsten

Räddningstjänsten Gotland behöver bli en mer flexibel och modern organisation. Efter att en utredning, med tillhörande landsbygdssäkring, tagits fram så beslutade tekniska nämnden den 19 oktober att gå vidare med förslaget. 
 

Enligt uppdraget ska den nya organisationen:

  • Planeras utifrån riskanalysen som är framtagen enligt lagen om skydd mot olyckor
  • Vara nytänkande och hållbar över en längre tid
  • Säkerställa beredskap på hela Gotland
  • Vara mer effektiv.

Frågor och svar om räddningstjänstens nya organisation

Här nedanför har  listat några av de vanligaste frågorna och svaren kring vår nya organisation. Har du fler frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta oss.

Varför behöver räddningstjänsten omorganisera sig?

Urbanisering har nått Gotland liksom det nationella problemet med att rekrytera räddningspersonal i beredskap. Människor bor och arbetar idag inte längre på samma ort utan pendlar till/från sitt arbete. För räddningstjänsten innebär det att det finns färre personer som kan ha beredskap som ställer krav på en kort inställelsetid.
 

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för räddningstjänsten. Kravet från tillsynsmyndigheten innebär att vi ska ha en säkerställd beredskap och ett yttre befäl på Gotland. Vi når inte de kraven med vår nuvarande organisation.
 

Hur såg det politiska uppdraget ut?

Tekniska nämnden gav i uppdrag att presentera en förändrad organisation för Region Gotlands räddningstjänst. Den nya organisationen ska:

  • Planeras utifrån riskanalysen som är framtagen enligt lagen om skydd mot olyckor.
  • Vara nytänkande och hållbar över en längre tid.
  • Säkerställa beredskap på hela Gotland
  • Vara mer effektiv.
     

Vad innebär förslaget i korthet?

Förslaget bidrar till att vi kan nå dig som medborgare snabbare än vad vi gör idag.

Vi kan arbeta mer förebyggande över hela Gotland än vad vi gör idag. Bland annat innebär det mer tid för utbildning och information för allmänheten och i skolor och vi kan utöka vår samverkan med andra för att minska olyckor.

Förslaget ger oss en flexiblare och modernare organisation.

Vi ska anställa ett yttre befäl med högre ledningskompetens och som har ansvaret som räddningsledare vid utryckning. Det nya befälet ska också arbeta för en ökad samverkan mellan brandstationsorterna.

Ingen station försvinner utan det blir en förändrad beredskapsform för personalen inom räddningstjänsten.
 

Hur har förslaget tagits fram?

En projektgrupp har arbetat fram ett förslag som sedan har presenterats för både en styrgrupp och en politisk referensgrupp. Beslut om förslaget togs i tekniska nämnden den 21 oktober 2016.

Projektgruppens utforming
Projektgruppen har bestått av två heltidsbefäl, en RIB stationschef, en facklig företrädare för brandfacket (BRF) och en brandingenjör. Projektgruppen har letts av räddningschefen.

Stygruppens utforming
Styrgruppen har bestått av förvaltningschef, beredskapschef och räddningschef.
Den politiska referensgruppen har bestått av 6 politiker från olika partier från tekniska nämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Förslaget har samverkats med fackförbundet Kommunal och MBL -förhandlats med brandfacket BRF.
 

Rökdykning – vad innebär detta? Försvinner det i och med er nya organisation?

Rökdykningen är en arbetsmetod som räddningstjänsten använder - men mycket sällan. Idag ställer Arbetsmiljöverket krav på att rökdykning endast ska användas vid livräddning.

Vi kommer att fortsätta använda rökdykning som arbetsmetod även i fortsättningen. Däremot ska riskerna med rökdykning minimeras.
 

Vad är FIP – Först insats person?

Första insatsperson (FIP) innebär att en brandman har beredskap och tillgång till ett mindre utryckningsfordon hela dygnet. FIP kan köra direkt till en olycksplats utan att behöva åka via sin brandstation något som gör att de kan vara snabbare på plats. De kan också göra de första viktiga åtgärderna direkt vid olycksplatsen. FIP finns på många orter runt om i landet och resultatet visar att det är en effektiv funktion som stärker skyddet för medborgarna. Situationer som en FIP kan ställas inför kan vara oerhört påfrestande för den enskilde medarbetaren. Därför ställs det krav på förberedande utbildning, erfarenhet från utryckning och personlig lämplighet för att kunna axla rollen som FIP.

Varför ska ni ta bort rollen som räddningsledare på landsbygden?

Vi kommer inte att ta bort rollen som arbetsledare utan dessa ska utses och utföra samma arbete som tidigare. Skillnaden mot idag blir att arbetsledaren inte längre har ett juridiskt räddningsledarmandat enligt Lagen om Skydd mot Olyckor, LSO. Mandatet ska istället finnas hos det yttre befälet, som också ska ha de juridiska kunskaper som krävs. För arbetsledarna föreslås en ny, arbetsledarutbildning som genomförs lokalt. Utbildningen ska fokusera på ledarskap, taktik och arbetsmiljö.

Vad är ett värn och vad betyder frivillig brandman?

På Gotland är stationerna i Garda, Dalhem och på Fårö räddningsvärn. Räddningsvärnen är idag bemannade med 12 personer men i motsats till övriga stationer har räddningsvärnen inte beredskapsskyldighet. Det är det här som kallas för frivillig brandman.
 

Du som är intresserad söker utlysta tjänster och genomgår både test och utbildning. För att bli brandvärnspersonal krävs en introduktionsutbildning på 2 veckor. Du får betalat för att åka på larm och för att öva under totalt 20 timmar per år men det finns inga krav på att ha beredskap.
 

Vad är RIB - Räddningstjänstpersonal i beredskap?

Räddningstjänstpersonal i beredskap, RIB, har en annan huvudarbetsgivare än räddningstjänsten. Deras arbetsgivare tillåter dem att ha beredskap i räddningstjänsten. RIB avtalet medger endast beredskapshållning för larm.

För att bli RIB krävs att du genomgår lämplighetstester och en introduktionsutbildning på 2-3 veckor. Introduktionsutbildningen sker lokalt på Gotland. Efter cirka 2 år i tjänst ska du genomgå totalt 6 veckors utbildning som då sker på en av statens räddningsskolor.
 

Vad innebär det att vara heltidsbrandman?

Som heltidsbrandman har du uppdraget som ditt huvudsakliga yrke. För att bli brandman krävs en 2 årig eftergymnasial utbildning som genomförs vid statens räddningsskola.

Heltidspersonalen används i alla skeden både före, under och efter larm

Utöver att rycka ut på brandlarm så ansvarar våra heltidsbrandmän för det förebyggande arbetet inom räddningstjänsten. Det förebyggande arbetet innebär bland annat att:

  • genomföra övningar
  • hålla i utbildningar
  • information
  • ansvar för service och underhåll av utrustning.

Ansvaret efter larm innebär att återställa olycksplatsen samt rapportering, utvärdering och analys av händelsen.

Vad innebär era olika beredskapsformer?

Inom räddningstjänsten förekommer det ett par olika tjänster som alla har olika beredskapsformer. För dessa tjänster gäller följande:

Heltidsanställda brandmän används i alla skeden - både före, under och efter larm. All heltidspersonal har 90 sekunder på sig att svara på ett larm.

Räddningspersonal i beredskap (RIB) har beredskap enligt ett fastställt beredskapsschema. De har också ett krav på att inom en viss tid ta sig, via brandstationen, till en olycksplats.

 

Brandvärn  har ingen beredskap, utan de kommer om de kan.

Sidan uppdaterad: 29 december 2016
Ansvarig för sidan: Peter Schöön

Translation

This website uses Google Translate in combination with professionally translated texts on selected pages.

Google Translate will translate the entire website to the language of your choice in a matter of seconds. However, keep in mind that as the Google translation is automated the result is not going to be completely accurate.

English

Suomeksi

عربي

فارسی

ภาษาไทย

På gotland.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?